One moment please.
Beskrivning

Läs mer om din favoritartist, favoritband eller kompositör

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

R. Bluesartister och Bluesband

 

Denna sida är under konstruktion

 

R.L. Burnside (1926-2005)

R.L. Burnside Bluesgitarrist och sångareRobert Lee Burnside var en amerikansk gitarrist och sångare som föddes i Harmontown, Mississippi, USA den 23:e November 1926. Han arbetade på jordbruk och använde en stor del av sin lediga tid till att spela på s.k. Juke Joints (barer) runt omkring i sin hemtrakt.

 

När Robert var runt sexton år började hans gitarrintresse väckas till liv på allvar. Inspirerad av bluesmusiker som John Lee Hooker och Muddy Waters (Ingift i samma släkt som Robert), började han ta gitarrlektioner hos Fred McDowell som bodde i samma område.

 

1944 flyttade han till Chicago i hopp om annat jobb och för att kunna utveckla sin musik. Här fick han arbete på en fabrik som höll på med glastillverkning och metall. Robert fortsatte att spela på barer och klubbar och 1949 gifte han sig med Alice Mae. Under det kommande året dog Roberts pappa, två bröder och hans farbror vilka alla mördades i Chicagos centrum. Morden satte djupa spår i Robert vilket också har avspeglat sig i hans musik. Många av låtarna efter dessa händelser har titlar från morden och handlar helt eller delvis om dessa eller sorgen där efter.

 

Någon gång runt 1959 flyttar Robert och Alice tillbaka till Mississippi för att arbeta inom jordbruket och för att skaffa familj. Efter hemkomsten "råkade" Robert döda en man i samband med tärningsspel. Han fick avtjäna sex månader i Parchmanfängelset. Robert lär ha sagt följande gällande mordet "Jag menade inte att döda någon. Jag skulle bara skjuta den jäveln i huvudet. Att han dog var något mellan honom och Gud,

 

Robert fortsatte spela på barer och klubbar efter att han lämnat fängelset och i slutet på 1960-talet gjorde han sin första skivinspelning på Arhoolie Records.

 

Hans medmusikanter bestod vanligtvis av svärsonen Cedric Burnside på trummor, folk i bekantskapskretsen som Junior Kimbrough och slidegitarristen Kenny Brown. Det dröjde ända till 1984 innan nästa album "Mississippi Hill Country Blues" släpptes.

 

Robert har deltagit i flera filminspelningar, gjort skivor, turnerat runt och spelat på kändisfester. I mitten på 1990-talet spelade han en hel del med Jon Spencer Blues Explosion.

 

När Junior Kimbrough dog och hans bar brann ner slutade Robert att spela in studioskivor. Han fortsatte dock att turnera fram tills det att han fick en hjärtattack 2001 varpå hans doktor rådde honom att sluta med spriten. Robert lydde doktorns råd men menade att han tappade känslan för musiken i samband med detta.

 

Robert spelade in och släppte totalt tolv stycken skivor innan sin död den 1:e September 2005.

 

Separator

Richard "Rabbit" Brown (1880-1937)

Richard Richard tros vara född i närheten av New Orleans, Louisiana, USA runt 1880. Han är känd som kompositör och gitarristn och uppträdde i gathörn och på lokala nattklubbar. Richard flyttade till Battlefiled som också det ligger i New Orleans och som på denna tid sågs som ett av de mer ruffliga områdena. Hans sånger handlar oftast om miljön i och omkring där han bodde. Låtar som "The Downfall of the Lion" och "Gyp the Blood", är sådana vilka tyvärr aldrig har blivit inspelade. Dock finns det bevarade delar av texten.

 

Trots stora brister i historien om var han föddes, levde och dog så har Richard lämnat bestående spår efter sig med sina sånger och sitt rykte om att vara en 'clown' och en som kunde hitta på roliga texter utan större besvär.

 

Den 11:e Mars 1927 trädde han in permanent i blueshistorien genom att spela in sex stycken låtar på skiva med namnet "James Alley Blues" för skivbolaget 'Victor Records'. Här visar han sin bredd med såväl traditionell blues som med ballader. Efter inspelningen försvann Richard och ingen kan säga säkert vart. Rykten säger att han flyttade till släktingar i norra New Orleans och andra rykten låter påskina att han flyttade till Chicago för att spela på Maxwells streat.

 

Separator

Ralph Willis (1910-1957)

Ralph Willis BluesmusikerRalph föddes i Alabama, USA någon gång runt 1910. Här mötte han andra bluesmusiker som Blind Boy Fuller och Buddy Moss. Ralph flyttade till New York 1944 och gjorde ett femtiotal inspelningar på bl a. 20th Century, Prestige, Abbey och King Records.

Separator

Willard Ramblin' Thomas (1902-1945)

Willard Ramblin' Thomas Slide guitarristHan föddes i Logansport, Louisiana, USA som ett av nio syskon varav bluesmusikern Jesse Thomas var hans yngre bror och Joe L Thomas hans äldre. Fadern som var fiolspelman uppträdde en del i Louisiana på gränsen till Texas.

 

Willard är mest ihågkommen för sitt sätt att spela slide guitar trots att han komponerade och spelade in ett flertal egna låtar.

 

Någon gång under andra halvan av 1920-talet flyttade Willard till Deep Ellum som ligger i Dallas. Här spelade han in sin första skiva "Ramblin' Man Blues" för Paramount Recvords 1928.

Han dog av tuberkulos i Memphis 1945.

 

Separator

Ray Charles (1930-2004)

Ray CharlesRay Charles Robinson föddes den 23 september 1930 i Albany, Georgia, USA. Han var en amerikansk sångare, pianist, kompositör och arrangör.

 

Ray började förlora sin syn (Glaukom=En form av grön starr) redan som femåring och blev helt blind som sjuåring. Han lärde sig spela klarinett, piano och saxofon på St. Augustin School (Skola för blinda och döva) i Florida.

 

Ray började ge ut skivor under namnet Ray Charles efter flytt till Seattle, Washington 1947. Hans första hit "Confession Blues" kom 1949 på skivmärket Down Beat. Det var i Seattle som han träffade Quincy Jones första gången, vilken också fortsättningsvis var en av hans närmsta vänner.

 

1953 värvades han av Ahmet Ertegün som då var ägare till skivbolaget Atlantic och 1955 kom hans internationella genombrott med låten "Got a Woman" vilken toppade R&B-listan. Detta lade grunden till Ray's framtid och 1959 hamnade han på en hedrande sjätteplats på Billboardlistan med låten "What'd I say".

 

1960 lämnade han Atlantic för ABC-Paramount och släppte bl a. "Geogia on My Mind" 1960 och "Hit the Road Jack" 1961. Båda låtarna toppade Billboardlistan. När han 1962 släppte skivan "Modern Sounds in Country and Western Music" var han banbrytande då han på denna skiva blandade blues med country & western.

 

1986 startade Ray "The Ray Charles Foundation" vilken ger stöd åt människor med hörselskador och institutioner som arbetar med hörselskadade. Ledordet för fonden är "Det finns inga hinder som är stora nog att inte övervinnas" (Fritt översatt).

 

Ray dog 73 år gammal två månader innan releasen av hans sista album "Genius Loves Company" vilket sålt i fler än fem miljoner ex. och som fått åtta Grammys.

 

 

Några av Ray's utmärkelser.

1986 Rock and Roll Hall of Fame.

1987 Grammy (Första av sjutton stycken).

1998 Polarpriset.

Övriga: Åtta hedersdoktorsutnämningar, Playboy Jazz Award, President's Merit Award m.fl.

 

Separator

Rick Holmstrom (1965-

Rick HolmstromRick föddes i Fairbank, Alaska, USA den 30:e maj 1965. Det var i unga tonåren när hans pappa som var DJ tog med honom på en konsert med Chuck Berry som det verkliga musikintresset väcktes. Rick var sportintresserad som ung och det var först i College som gitarren och musiken succesivt tog över.

 

Under sin sista tid som student på College gick rick med i ett band som spelade på fester och andra tillställningar. Det var också under denna tid som han upptäckte bluesen och musiker som Muddy Waters och Lightning Hopkins.

 

Efter avlsutade studier 1987 flyttade Rick til Los Angeles där han arbetade som frilansreporter. På kvällarna hängde han på klubbar där han lyssnade, lärde och hoppade in och spelade när tillfälle gavs. Det var också här som han upptäcktes av William Clark som erbjöd honom att följa med på turné. Rick tackade ja och därmed fick journalistyrket ge vika för musiken.

 

1966 släppte han sin första skiva "Lookout" på skivbolaget 'Black Top' och fyra år senare kom skivan "Gonna get Wild" på skivbolaget 'Tone Cool'. 2002 kom nästa skiva "Hydraulic Groove" också denna på 'Tone Cool'. Det dröjde ända tills 2007 innan nästa skiva "Late in the Night" släpptes på skivbolaget M.C. Records'.

 

I all Ricks kan man höra hans experimentlusta då han blandar rytmer och ackord från andra genre's så som Hip Hop och Electronica. Han säger själv att han lyssnar mest på blues med artister som Gatemouth, Lightning Hopkins och Little Walter men att det inte är enkom avgörande för hur han skriver sin musik. han menar att blues inte bara måste bestå av 12-takters lopar och tre ackord utan att blues är en känsla som kan ge uttryck utöver det som är traditionellt.

 

Under 2008 backade Rick och hans bandmedlemmar Stephen Hodges och Jeff turmes upp Mavis Staples på dennes turné. Succen var given och Mavis erhäll en Grammy 2010 med Ricks band.

 

2012 i augusti släpptes den senaste skivan "Cruel Sunrise" .

 

Separator

Robert Cray (1953-

Robert CrayRobert föddes i Columbus, Georgia, USA den 1:e Augusti 1953. Han började spela gitarr i unga tonåren och sitt första band " Steakface" startade han redan när han gick på "Denbigh High School" i Newport News, Virgina.

Intresset för blues kom tidigt och genom att samla och lyssna på skivor från andra bluesartister och bluesband så kom han att influeras av bl a. Albert Collins, Freddie King och Muddy Waters. Tillsammans med kompisen och bassisten Richard Cousins började man spela längs kusten på olika ställen där Collegeungdomar höll till.

 

1980 startade han bandet "The Robert Cray Band" tillsammans med keyboardisten Peter Boe och trummisen Tom Murphy. Tillsammans släppte man skivan 'Who´s Been Talkin' vilken spelades in under ett ständigt turnerande runt om i USA 1978.

 

1982 skrev Robert kontrakt med skivbolaget "Mercury" och 1983 kom skivan 'Bad Influence' följd av en Europaturné 1984. 1985 kom skivan 'False Accusation' och under 1986 gjorde bandet över 170 livekonserter samt släppte ytterligare en skiva 'Strong Persuader'.

 

 

1986 medverkade han också i filmen 'Hail! Hail! Rock 'n' Roll med Chuck Berry i huvudrollen.

1987 kom skivan 'Strong Persuader' upp på 13:e plats på Billboardlistan som första bluesalbum som hamnat på topp 20 sedan 1972. Skivan sålde i mer än en miljon exemplar.

1992 deltog Robert i 'Guitar Legends Consert' i Sevilla, Spanien där bl a. Albert Collins var med och uppträdde.

 

under 1997 ändrade Robert inriktning och släppte soulalbumet 'Sweet Potato Pie'.

 

Robert Cray har seplat med legender som Albert King, Eric Clapton och Boz Scaggs. Huvudsakligen har han hållt sitt spelande till fender Stratocaster och Telecaster och det finns också två signaturmodeller framtagna av Fender till Roberts ära.

 

Separator

Robert Ealey (1925-2001)

Robert EaleyRobert föddes i Texarkana, Texas, USA den sjätte december 1925. Han var sångare och låtskrivare och började sin musikaliska bana med att sjunga i en kvartett i den lokala kyrkan när han var femton år. Som så många andra blev han inspirerad av legender som Lightning Hopkins och T-Bone Walker m fl.

 

Vid tjugo års ålder flyttade han till Dallas där han blev medlem i gruppen "Boogie Chillen Boys". Bandet uppträdde på 'Blue Bird Club' i närliggande Forth Worth. Här uppträdde Robert i ca: tjugo år innan han köpte klubben och fortsatte driva den i ytterligare tio år.

 

1990 träffade Robert gitarristen Tone Sommer och började turnera utanför Texas och USA. Gruppen blev snabbt populär i Europa och turnerade där mer än ett dussintals gånger. De båda gjorde också TV-reklam där deras musik användes i kommersiellt syfte.

Skivbolaget 'Black Top Records' köpte ett flertal mastertejper av 'Top Cat Label' i Dallas och släppte bl a. Roberts "Turn Out the Lights".

 

Robert dog den 8:e Mars 2001.

 

Separator

Robben Ford (1951-

Robben FordRobben föddes i Woodlake, Carlifonien, USA. Han var nummer tre i en syskonskara om fyra stycken. Robben är född och uppväxt i en familj med mycket musik. Pappan var Country & Westernsångare och gitarrist och mamman Kathryn var pianist och sångerska.

 

Robben började spela saxofon när han var tio år och gitarr när han var tretton. Han lärde sig spela gitarr genom att lyssna och titta på bl a Michael Bloomfield och Elvin bishop från "Paul Butherfield Blues Band". Under sin uppväxt gick han på konserter och lyssnade och lärde från gitarrister som Jimi Hendrix, Eric Clapton och B.B. King m fl.

 

Efter att Robben gått ur High School bildade han bandet "Charles Ford Band" tillsammans med sin bror Patrick som spelade trummor. Bandet gav sig ut på turné runt USA tillsammans med munspelaren Charlie Musselwhite från Chicago.

 

1972 släppte han sitt första egna album 'Discovering the Blues'. Fyra år senare 1976 kom hans andra album 'Schizophonic' och 1979 släpptes 'The Inside Story' som sålde guld året efter. Det dröjde dock ända tills 1986 efter ytterligare ett skivsläpp 'Words and Music' 1983 som han fick sitt internationella genombrott då han var på turné med Miles Davis. Här uppmärksammades han för sin förmåga att blanda blues och jazz i sitt gitarrspel.

 

Robben har turnerat med massor av internationella stjärnor. Här ibland kan nämnas George Harrison (Dark Horse tour, USA och Canada), Joni Mitchell, Tom Scott´s L.A. Express och Som nämnts tidigare Miles Davis.

 

I början på 1980-talet flyttade Robben till San Fransisco för att bo närmre sin familj och sin musikaliska bakgrund och det var här han träffade sin blivande fru Anne Kerry som är skådespelerska. Dom flyttade så småningom till New York och det var här som Miles davis ringde upp och frågade om han kunde tänka sig att spela i hans band. Pga Robbens kontrakt med Warner Brothers tvingades han att avbryta samarbetet med Miles för att spela in sin egen musik igen.

 

1988 blev han Grammynominerad med sitt album "Talk to Your Daughter´ och i samband med detta började han turnera i och utanför USA under eget namn. Robben lämnade warner Brothers så småning om och skrev då på ett kontrakt med Strech/GRP Records där han stannade i åtta år och släppte tre CD med sitt band "The Blue Line". Efter dessa skivor upplöste han bandet men spelade in ytterligare två CD på samma bolag som då bytt namn till 'Stretch/Blue Thumb'.

 

Robben skrev kontrakt med 'Concord Records' där han 2002 spelade in skivan "Blue Moon" och 2003 "Keep on Running". Den senare en inspelning med sextiotalsinspirerad blues. Hans tredje album "Truth" är det album som han själv är mest nöjd med som soloartist.

 

2007 turnerade Robben med Larry Carlton vilket resulterade i albumet "Live in Tokyo" och DVD'n "The Paris Concert" 2008.

 

Till Robbens officiella hemsida: KLICKA HÄR

 

Separator

Robert Johnson (1911-1938)

Roberth Johnson BluesmusikerFödd den 8:e Maj 1911 i Hazlehurst, Mississippi, USA. Han träffade aldrig sin riktiga far Noah Johnson utan växte upp med sin mamma Julia Major Dodds och styvpappan Charles Dodds . Styvpappan som var markägare och möbelsnickare hamnade i dispyt med vita markägare varmed familjen splittrades och tvingades lämna Hazlehurst. Styvpappan bytte efternamn till Spencer och flyttade till Memphis. Mamman skickade Robert till Memphis där han stannade i ett par år hos sin styvpappa. Därav hade han efternamnet Spencer fram tills han kom i tonåren då han bytte efternamn till Johnson efter sin biologiska far.

 

Robert räknas till en av de mest inflytalserika bluesmusikerna genom tiderna. Många är dom som influerats av hans musik och hans djupa soulkänsla i rösten. Trots att han bara spelade in 29 låtar så har bluesmusiker och rockmusiker inspirerats av honom långt in i våra dagar. Robert spelade huvudsakligen Delta Blues och Country Blues vilka båda är akustiska och som anses vara mer intensiva än den vanliga City Bluesen. Han var influerad av Charley Patton och Son House vilka var två Delta Blues artister med olika stilar.

 

Robert gifte sig som 18-åring men hans fru dog i barnsäng 1930. Efter detta tillbringade Robert det mesta av sin tid med att resa runt och spela i gathörn, på klubbar och fester.

 

De enda inspelningarna med Robert kommer från två olika spelningar varav den första var tre dagar på ett hotell i San Antonio i November 1936, och den andra skedde under två dagar i ett kontorsområde i Dallas 1937. Inspelningarna fanns bara att köpa i den amerikanska södern och då i begränsad upplaga.

 

1961 släpptes en samling av Roberts inspelningar med namnet "King of Delta Blues Singers" och 1990 kom ytterligare en samling under benämningen "The Complete Recordings of Robert Johnson". Sony som var ansvariga för utgivningen hoppades på att sälja ca: 20.000 skivor men sålde mer än en miljon kopior. Det var den första bluesskivan som sålde över en miljon och resulterade att Roberth vann en Grammy.

 

Separator

Robin Trower (1945-

Robin TrowerRobin Trower föddes i London, England den 9:e mars 1945.

Robin började sin karriär 1962 i gruppen 'The Paramounts' tillsammans med bl a Gary Brooker. Gruppen upplöstes och Gary startade 'Procol Harum' som var stora inom den progressiva rockmusiken åren 1967-1971 (bandet började spela igen 1991 och håller fortfarande på). Efter ett tag började Robin att spela med bandet men slutade 1971 för ett kortare mellanspel med Frankie Miller innan han startade sitt eget band 1973 The Robin Trower Band som under 1970-talen och 1980-talen släppt ett antal album.

Till de framgångsrikaste hör Bridge of Sighs (1974), For Earth Below (1975) och Robin Trower Live! (1976).

1991 var han med i en kortvarig återförening av Procol Harum på albumet The Prodigal Stranger.

Separator

 

Robert Lockwood, Jr (1915-2006)

Robert LockwoodRobert föddes den 15:e mars 1915 i Turkiet Scratch, Arkansas, USA. Han började lära sig spela musik på familjens tramporgel innan han vid elva års ålder började med gitarr. Robert fick hjälp av bluesmusikern Robert Johnson vilken lärde honom såväl ackord, fingerspel som timing.

Redan som femtonåring började han spela professionellt och då ofta tillsammans med just Robert Johnson. Som så många andra under den här tiden började karriären med att spela i gathörn vilket han höll på med tills han var runt 22 år gammal.

1941 gör han sin första inspelning tillsammans med Doc Clayton innan han återvänder till Arkansas. Väl hemkommen började Robert som radiovärd för ett direktsänt program tillsammans med Sonny Boy II på radiokanalen KFFA. Radioprogrammet som sändes under lunchtid var mycket populärt och många bluesmusiker fick sina första inspirationer från just detta program.

I början av 1950-talet efter en tid då han flyttade runt för att livnära sig på musiken kom han till Windy City där han blev en av frontfigurerna för Chess Records. Ett skivbolag som haft stora framgångar med namn som Little Walter och Eddie Boyd. 

Rockmusiken växte sig allt starkare under denna tid vilket gjorde det svårare att leva som bluesmusiker vilket gjorde att Robert flyttade till Cleveland. Här slog han sig ner och bildade familj men fortsatte med musiken och spelningarna.

1970 inledde han sin solokarriär och backades då upp av Fred Nedan och bröderna Louis- och Dave Myers. 1972 spelade han in skivan Contrast för Trix Records i samarbete med Pete Lowry.

I början av 1980 började han spela med  en annan gammal vän (Johny Shines) och dom spelade in tre album tillsammans. Efter detta hände inte så mycket på skivfronten förrän 1998 då skivan ' I've got to find myself a woman' släpps av skivbolaget Verve. Skivan fick en Grammynominering varpå ytterligare två skivor släpps de kommande åren.

Under de senaste tjugo åren har Robert Lockwood blivit en legend inom bluesmusiken och han räknas idag till de största inom sin genre. Han har erhållit så många priser och utnämningar så det är näst intill omöjligt att hålla reda på antalet. 

 

Separator

Robert Nighthawk (1909-1967)

Robert NighthawkRobert föddes i Helena, Arkansas, USA den 30:e november 1909 med namnet Robert Lee McCollum. Han spelade in sina skivor och uppträdde antingen under artistnamnet Robert Lee McCoy eller Robert Nighthawk.

Han var ett av tre syskon och hans familj som alla spelade uppträdde på lokala danser och fester. Robert började med att spela munspel innan han valde gitarren som sitt huvudinstrument. Det var först 1924 som han började spela munspel på scen igen. 

1928 gifte han sig med Mary Griffen och dom fick två barn tillsammans. Efter skillsmässa gifta han sig en andra gång 1947 med Hazel Momon med vilken han fick tre barn. Paret skilde sig 1953.

Robert lärde sig spela gitarr med hjälp av sin kusin Houston Stackhouse i början på 1930-talet. Han började snart att resa runt i regionen och träffade många andra bluesmusiker som han uppträdde och spelade med. Mellan 1932 och 1935 resta han runt och spelade med Dan Hilredge Show. under denna perioden mötte han och spelade med musiker som Sonny Boy Williamson, Yank Ratchell och Big Bill Bronzy m.fl.

1935 flyttade han till St Louis där han blev kvar till 1939. Det var här som han var med om sin första skivinspelning 1936 som gitarrist med Jack Newman. I början av 1937 fixade pianisten Walter Davis så att Robert fick kontrakt med skivbolaget Bluebird och i maj samma år gjorde han sin solodebut på skiva. Han spelade in sex låtar och hade med bl a. Sonny Boy Williamson och Big Joe Williams. En av låtarna var Prowling Night-Hawk vilken blev orsaken till att han tog sitt artistnamn Robert Nighthawk.

Under 1937-1938 spelade han in sexton låtar för Bluebird och 1940 spelade han in ytterligare fyra låtar men denna gång för skivbolaget Decca.

1940-1941 var han i Chicago med sitt eget band innan han återvände till sin hemstad. nu började han spela elgitarr och utvecklade sin slideguitar teknik vilken gjort honom känd för eftervärlden.

1948 fick han skivkontrakt med Aristocrat Records med hjälp av Muddy Waters. Under de kommande fem åren spelade han in fem låtar innan han flyttade över till nybildade United Records där han gjorde bolagets fem första inspelningar.

Efter tiden hos United flyttade Robert hem och började arbeta med CeDell Davis, Frank Frost och Sam Carr. Tillsammans utgjorde dom bandet The Nighthawks och uppträdde lokalt.

1964 återvände han till Chicago där han gjorde ett flertal skivinspelningar och spelade bl a. för Sveriges radio som var där och dokumenterade bluesen för svenska lyssnare.

1967 gjorde han sin sista inspelning tillsammans med George Mitchell i Houston. Bara ett par månader efter inspelningen dog han av hjärtsvikt och begravdes i sin hemstad.

Separator

Robert Shaw (1908-1985)

Robert ShawRoberth föddes i Stafford, Texas, USA den 9:e augusti 1908. Hans föräldrar Jesse och Hettie Shaw var farmare med stort musikintresse. i hemmet fanns en Steinway flygel där det gavs pianolektioner till Roberts systrar. Han själv fick inte spela pga pappans avoga inställning till män och musik. Robert anpassade sig och hjälpte till på gården och passade på att spela när familjen var borta från hemmet.

Så fort tillfälle gavs åkte han till Houston för att lyssna på jazz- och bluesmusik. Han letade också upp en pianolärare vilken han betalade med egna pengar för att kunna ta lektioner. 

Roberts spelteknik tillhörde den som kallas för 'Barrel style' efter de skjul där man träffades för att dricka och spela. Dessa skjul var mycket enkla och ofta byggda med plåtväggar och med en liten upphöjd scen med ett piano. Det var här som han lärde sig sin distinkta spelstil genom att lyssna och ta efter andra musiker. 

Under 1920-talet började han spela med 'Santa Fee Circuit'. Gruppens namn kom från att dom hoppade på bolaget Santa Fee's frakttåg och åkte snålskjuts när dom var på turné. 

Han spelade på småklubbar runt om i regionen och 1932 flyttade under en kort period till Kansas City där han spelade på 'Black Orange Café'. 1933 hade han sin egen radioshow i Oklahoma city innan han återvände till sina hemtrakter. Han bosatte sig i Austin där han drev en grönsakshandel med namnet 'Stop and Swat'.

1936 träffade Robert Martha Landrum vilken han sedemera gifte sig med den 22:e december 1939 i Austin. Paret förblev barnlösa men Robert hade redan en son och en dotter från ett tidigare äktenskap. 

Robert fortsatte att spela musik för privat bruk och det var inte förrän 1967 då han pensionerade sig från sin butik som han återvände till musiken på heltid. Huvudsakligen spelade han på hemmafronten men han reste också över till Europa för att spela i Amsterdam, Frankfurt och på Berlins jazzfestival.

Han spelade in ett album 1963 med namnet 'Texas Barrellhouse Piano'. 

Separator

Rod Piazza (1947-

 

Separator

Ron Holloway (1953-

 

Separator

Ron Thompson (1953-

 

Separator

Ronnie Baker Brooks (1967-

 

Separator

Ronnie Earl (1953-

 

Separator

Roomful of Blues (

 

Separator

Roscoe Shelton (1931-2002)

 

Separator

Roosevelt Sykes (1906-1983)

Separator

Rory Block (1949-

Separator

Rory Gallagher (1948-1945)

 

Separator

Roy Book Binder (1943-

Separator

Roy Brown (1925-1981)

Separator

Roy Buchanan(1939-1988)

Separator

Roy Gaines (1934-

 

Separator

Roy Milton (1907-1983)

 

Separator

Rubin Lacey (1901-1969)

 

Separator

Ruby Smith (1903-1977)

 

Separator

Rufus Thomas (1917-2001)

 

Separator

Foton
Dela Globalmusix

Annons


Annons


Annons

Blues R.