Harmonilära



Harmonilära är mycket kort läran om de harmonier som uppstår när man sätter samman flera toner till ett ackord. För att lära oss grunderna i harmoniläran kommer vi här att gå igenom hur man bygger ackord och hur tonarter samverkar.
Ordet ackord betyder samklang och består minst av tre toner som spelas samtidigt. Det finns dock tillfällen där ett ackord kan bestå av två toner och då är detta oftast när tersen (3:e tonen från grundtonen utelämnats).

1. Grundackord = Tersstapling

Om vi staplar terser på varandra så får vi ett grundackord. En ters (tre tonsteg) är ett intervall mellan två toner i skalan. Du kan läsa mer om intervall här
Stor och liten ters

I C-dur staplar vi C + E + G och därmed har vi fått ett C-dur ackord (första ackordet i bilden här ovan).

I C-moll staplar vi C + Ess + G och därmed har vi fått C-moll ackordet (andra ackordet i bilden här ovan).

Avståndet mellan två toner i skalan eller i ackordet heter som vi lärt oss tidigare intervall.

Man måste inte spela tonerna i den följd som bilden ovan visar utan kan lägga om dom för att få en annan färg på ackordet.

2. Dur och moll

Dur-tonarter brukar upplevas som glada och positiva medans moll-tonarter upplevs som ledsna och nedstämda. I dur- och moll-tonarter bygger vi treklanger med tersintervall vilket ger att denna harmonik helt enkelt bygger på tersen som ackordiskt byggmaterial.

Exempel:

Dur-ackord = C + E + G
Moll-ackord = C + Ess + G

Lyssna på skillnaden mellan ett dur respektive ett mollackord.

3. Grundackord

I vår skala finns det sju grundackord i varje tonart. Tre dur-ackord, tre moll-ackord och ett förminskat ackord (-5). Det förminskade ackordet kan ses som dominantsjua utan grundton. Alltså ett G7 utan G. Nedan ser du exempel på dessa grundackord sammanställda i tabell. Om du lär dig kvintcirkeln som kommer i nästa avsnitt så kan du kombinera ackord i alla tonarter.

C-dur
D-dur
Dur-tonart
C
F
G
D
G
A
Mollparalell
Am
Dm
Em
Hm
Em
F#m
Ton i skalan
1
4
5
1
4
5
Benämning
Tonika
Subdominant
Dominant
Tonika
Subdominant
Dominant
-5 ackord bm-5 C#m-5

Mollparallell = Dur-tonartens parallelltonart. Denna ligger alltid 1,5 tonsteg under tonikan. I tabellen ovan ser du t ex att A-moll är parallelltonart till C-dur.

Förkortningar och benämningar

T = Tonika, som bestämmer tonarten = gruntdtonen

tp = tonikaparallel, som är släkt med och ofta kan ersätta Tonikan

S = Subdominant = 4:e tonen efter tonikan = kvarten

sp = subdominantparallel, som är släkt med och ofta kan ersätta Subdominanten

D = Dominant = 5:e tonen efter tonikan = kvinten. Upplöses oftast till Tonikan

dp = Dominantparallell

Ackord + septim (7:a)=Ofullkomlig Dominant, d.v.s. ett Dominant ackord med 7:a men utan grundton.

Kadens / Ackordsföljder

Ordet kadens kommer från latinets Cadare som betyder falla.
Inom musiken används kadens för att beskriva antingen ackordsföljden i slutet på ett stycke eller som en beskrivning för en improviserad del innan slutet av ett klassiskt solostycke.
Det finns ett antal grundläggande ackordsföljder som bildar fasta mönster och som därav benämns kadenser. De vanligaste kadenserna är Helkadens, Halvkadens, Fullständig helkadens, II-V-I kadens och Plagal kadens.

1. Tonikan är det mest vilande ackordet i en tonart och är därmed också nästan uteslutande alltid det sista ackordet i stycket. Detta kallar vi för position 1.


2. Dominanten strävar efter tonikan och är därför nästan alltid det näst sista ackordet. Detta kallas för position 2.


3. Även subdominanten eller subdominantparallellen kan ingå i kadensen om ackordet är med som ett av tre slutackord. Detta kallas för position 3.

Kadens i durtonarter

Fullständig helkadens = Ackordsanalysen leder från subdominanten via dominanten till tonikan.
Helkadens = Ackordsanalysen leder från dominanten till tonikan.
Halvkadens = Ackordsanalysen leder från tonika till dominant.
Plagal kadens = Ackordsanalysen leder från subdominanten till tonikan.
II-V-I (2-5-1) = Ackordsanalysen leder från subdominantparallellen via dominanten till tonikan.

I tabellform skulle det se ut så här.

Pos 3 Pos 2 Pos 1
Helkadens D T
Halvkadens T D
Fullständig kadens S D T
II-V-I Sp D T
Plagal kadens S T

Kadens i molltonart

I moll kan helkadensen ha följande utseende. Stor bokstav= dur, Liten bokstav = moll.
s d t (Ren mollskala)
D  t (Harmonisk mollskala)
D  t (Melodisk mollskala)
d  t (Dorisk skala)

Klassisk kadens

S D 6/4  D T I dur

s  D6/4 D t I moll

Nu kan du lite grunder i harmonilära och kan gå vidare till nästa avsnitt.