One moment please.
Description

Grunderna i harmonilära

Harmonilära är mycket kort läran om de harmonier som uppstår när man sätter samman flera toner till ett ackord. För att lära oss grunderna i harmonilära kommer vi att gå igenom hur man bygger ackord och hur tonarter samverkar. 
Ordet ackord betyder samklang och består minst av tre toner som spelas samtidigt. Det finns dock tillfällen där ett ackord kan bestå av två toner och då är detta oftast när tersen (3:e tonen från grundtonen utelämnats).

1. Grundackord = Tersstapling

Om vi staplar terser på varandra så får vi ett grundackord. En ters (tre tonsteg) är ett intervall mellan två toner i skalan. Du kan läsa mer om intervall här
Stor och liten ters

I C-dur staplar vi C + E + G och därmed har vi fått ett C-dur ackord (första ackordet i bilden här ovan).

I C-moll staplar vi C + Ess + G och därmed har vi fått ackordet C-moll (andra ackordet i bilden här ovan).

Avståndet mellan två toner i skalan eller i ackordet heter som vi lärt oss tidigare intervall.

Man måste inte spela tonerna i den följd som bilden ovan visar utan kan lägga om dom för att få en annan färg på ackordet.

2. Dur och moll

Dur-tonarter brukar upplevas som glada och positiva medans moll-tonarter upplevs som ledsna och nedstämda. I dur- och moll-tonarter bygger vi treklanger med tersintervall vilket ger att denna harmonik helt enkelt bygger på tersen som ackordiskt byggmaterial.

Exempel:

Dur-ackord = C + E + G
Moll-ackord = C + Ess + G

 

Lyssna på skillnaden mellan ett dur respektive ett mollackord

 

 

3. Grundackord

I vår skala finns det sju grundackord i varje tonart. Tre dur-ackord, tre moll-ackord och ett förminskat ackord (-5). Det förminskade ackordet kan ses som dominantsjua utan grundton. Alltså ett G7 utan G. Nedan ser du exempel på dessa grundackord sammanställda i tabell. Om du lär dig kvintcirkeln som kommer i nästa avsnitt så kan du kombinera ackord i alla tonarter.

C-dur
D-dur
Dur-tonart
C
F
G
 
D
G
A
 
Mollparalell
Am
Dm
Em
 
Hm
Em
F#m
 
Ton i skalan
1
4
5
 
1
4
5
 
Benämning
Tonika
Subdominant
Dominant
 
Tonika
Subdominant
Dominant
 
-5 ackord       bm-5       C#m-5

Mollparallell = Dur-tonartens parallelltonart. Denna ligger alltid 1,5 tonsteg under tonikan. I tabellen ovan ser du t ex att A-moll är parallelltonart till C-dur.

Förkortningar och benämningar inom harmonilära och musikteori

T = Tonika, som bestämmer tonarten = gruntdtonen

tp = tonikaparallel, som är släkt med och ofta kan ersätta Tonikan

S = Subdominant = 4:e tonen efter tonikan = kvarten

sp = subdominantparallel, som är släkt med och ofta kan ersätta Subdominanten

D = Dominant = 5:e tonen efter tonikan = kvinten. Upplöses oftast till Tonikan

dp = Dominantparallell

Ackord + septim (7:a)=Ofullkomlig Dominant, d.v.s. ett Dominant ackord med 7:a men utan grundton.

Kadens / Ackordsföljder

Ordet kadens kommer från latinets Cadare som betyder falla. Inom musiken används kadens för att beskriva antingen ackordsföljden i slutet på ett stycke eller som en beskrivning för en improviserad del innan slutet av ett klassiskt solostycke. Det finns ett antal grundläggande ackordsföljder som bildar fasta mönster och som därav benämns kadenser. De vanligaste kadenserna är Helkadens, Halvkadens, Fullständig helkadens, II-V-I kadens och Plagal kadens.

Tonikan är det mest vilande ackordet i en tonart och är därmed också nästan uteslutande alltid det sista ackordet i stycket. Detta kallar vi för position 1.


Dominanten strävar efter tonikan och är därför nästan alltid det näst sista ackordet. Detta kallas för position 2.


Subdominanten eller subdominantparallellen kan ingå i kadensen om ackordet är med som ett av tre slutackord. Detta kallas för position 3.

 

Kadens i durtonarter

Fullständig helkadens = Ackordsanalysen leder från subdominanten via dominanten till tonikan.
Helkadens = Ackordsanalysen leder från dominanten till tonikan.
Halvkadens = Ackordsanalysen leder från tonika till dominant.
Plagal kadens = Ackordsanalysen leder från subdominanten till tonikan.
II-V-I (2-5-1) = Ackordsanalysen leder från subdominantparallellen via dominanten till tonikan.

I tabellform skulle det se ut så här:

  Pos 3 Pos 2 Pos 1
Helkadens   D T
Halvkadens   T D
Fullständig kadens S D T
II-V-I Sp D T
Plagal kadens   S T

 

Kadens i molltonart

I moll kan helkadensen ha följande utseende. Stor bokstav= dur, Liten bokstav = moll.
s d t (Ren mollskala)
D  t (Harmonisk mollskala)
D  t (Melodisk mollskala)
d  t (Dorisk skala)

Klassisk kadens

S D 6/4  D T I dur

s  D6/4 D t I moll

Harmonilära ingår som en del i vår musikteori och du behöver kunna grunderna för att utveckla ditt låtskrivande och därmed få större glädje med ditt musikintresse.



Nu kan du lite grunder i harmonilära och kan gå vidare till nästa avsnitt.

Photos
Dela Globalmusix
   

Sveriges nya webbradio & magazine för dansbandsmusik

Related Articles
Musikartikel
Här hittar du adress och telefonnummer till alla musikförlag i Sverige
Musikartikel
Nedladdningsbart notblad med G-klav för utskrift.
Musikartikel
Lär dig stämföring och musikteorins grunder. Så här gör du för att din musik skall växa.
Musikartikel
Transponering är benämningen för att höja eller sänka tonarten på redan skrivet material.
Musikartikel
Nottecken. Det finns massor av tecken som visar hur vi skall uttrycka en ton (not) i ett stycke och hur vi vill att tonen eller stycket skall spelas.
Musikartikel
Till skillnad från durskalorna så delas mollskalorna in i tre olika typer.
Musikartikel
Ett notvärde motsvarar den tid som tonen skall ljuda i förhållande till angiven takt- och tempo.
Musikartikel
Stämföring. Hur man lägger bakgrundens stämmor, ledtonsstämman eller paralellföringen för bästa resultat i melodislingan.
Harmonilära