One moment please.
Beskrivning

Musikhistoria

Musikhistoria är ett stort ämne som sträcker sig över en lång tidsperiod. För att göra det lite enklare har vi delat upp musikhistorien i sju delar.

 

 

  1. Period / Tidsomfattning
  2. Äldre tiden-före 600
  3. Medeltid ca:600-1300
  4. Rennäsans ca:1300-1600
  5. Barocken ca:1600-1750
  6. Wienklassicismen ca:1600-1750
  7. Romantiken ca:1820-1900
  8. Modernismen Från ca:1900

 

Musikhistoria i allmänhet

En sak som gör musiken så fantastisk är att den är gränsöverskridande och oberoende av tid. Musik har framställts sedan urminnes tider. Grottmålningar- och hällristningar visar att människan använt musik i sin vardag och för sin överlevnad under hela sin existens. Människan har med största sannolikhet spelat på såväl stockar, grässtrån och senor från djur under sin första tid på jorden såväl som på bronsålderslurar och trummor fram till dagens moderna instrument.

Människans förmåga att använda rösten har också funnits med hela tiden. Fanns förmågan att använda den så fanns förmodligen också viljan.

Men vi kan inte veta hur, vad eller varför man spelade eller sjung. Vi kan dock efterlikna de instrument som användes då och få en uppfattning om hur det kunde låta. Musiken uppstod förmodligen redan innan talet, och med största säkerhet innan det skrivna ordet.

Tidig musik benämns den först nedtecknade musiken. Hit hör musik från medeltiden, renässansen och barocken. Den först funna nedtecknade musiken från norden är hällristningar i Bohuslän och fynd gjorda i Danmark och Tyskland. I övrigt så var det först på 1200-talet som man började få lite struktur på nedtecknandet av musiken. Dock vet vi med säkerhet att grekerna började teckna musik redan för 2000 år sedan vilket baserade sig på ett antal skalor och inga ackord.. Det liknar inget av det vi använder idag utan säger mer om hur själva melodin löper.

Kyrkan insåg dock snabbt att musiken var viktig för att sprida det kristna budskapet och påven Gregorius den store (540-604) stadfäste reglerna för hur musiken skulle användas i kyrkan. Det är också efter honom som man döpt den tidiga kyrkomusiken till gregoriansk sång. I övrigt användes den tidiga musiken för fest och marknad. Vi ser det i filmer om medeltiden med gycklare och spelemän eller vid hov och furstendömen.

Musiken bygger också på ett naturligt regelverk. är man som människa uppväxt i en miljö med en specifik kultur lyssnar man också eller spelar respektive sjunger musik hänförlig till den kultur och miljö man tillhör. Vad som är viktigt att veta är att ingen musik från något hörn av världen är vare sig bättre eller sämre än någon annan.

Den musikkultur som sprider sig snabbast i världen idag är den västerländska musiken. Så på sikt kommer säkert antalet musikkulturer att utarmas.

1. Äldre tiden

Ursprungligen talar man inte om musik utan om dans, kväde eller lek och spel. Under forntiden användes musiken i ritualer och som signaler eller ceremonimusik. Musiken användes för att blidka gudarna, locka till sig djur i jakten eller t ex som en del i läkekonsten.

Från början var musiken mer av praktisk natur än konstnärlig. Så småningom började människan att bygga skalor och melodier vilket i sin tur ledde till grunderna för vår tids musikaliska system.

Ingen kan med säkerhet säga hur musik uppstod från början. Det finns många teorier såsom Darwins som säger att det var människans sätt att härma djurens lockrop under parningstiden eller Rousseaus teori om att det är en utveckling av talet.

Svårigheten med att finna ursprunget till musiken är bl a bristen på musikaliska efterlämningar. Ingen av oss kommer någonsin få veta hur det lät när de första musikaliska tonerna tog form. Att människan talade före den sjung är troligt och att den första musiken skulle bestå av sång istället för t ex rytmer slagna med pinnar eller stenar är bara en hypotes.

Om vi utgår ifrån att musiken i sin tidigaste form var ett sätt att ge uttryck för glädje eller sorg så skulle det medföra att människan började använda sången för att ge uttryck åt en känsla när andra uttrycksmedel inte längre fanns tillgängliga.

Primitiv musik

Språk och musik är tätt sammanlänkade i det tidiga musikanvändandet och man kan utgå från att människan sjöng för att uttrycka en känsla. I den tidiga musiken användes förmodligen sången i vardagen och i samband med religion, magi och glädjeyttringar. Sång under arbete eller i samband med sjukdom eller för att jakten har gått bra är förmodligen sådana sammanhang. Vi vet att man sjöng för att blidka gudarna eller för att tillkalla dom i olika sammanhang. Det första ackompanjemanget bestod med största sannolikhet av klappande med händerna, stampande med fötterna eller genom att slå med handflatorna mot ben eller bröst. Att man i detta tidiga stadiet skulle använda speciella takter är osannolikt utan man tror att rytmen följde sången.

För att ge kraft åt uttrycken använde medicinmannen eller shamanen tjut, skrik eller glädjerop för att blidka eller nedkalla gudarnas krafter. Vikten av att inte bara övertyga gudarna utan även stammen eller den människogrupp man levde med skall inte förringas. Ett kraftfullt beteende gjorde också att medicinmannen eller shamanen blev respekterad av sina medmänniskor.

De första instrumenten

Rytminstrument var de första instrument som människan använde och de var i regel relativt enkelt utformade. De första trummorna kunde bestå av en urholkad trädstam som man slog på med pinnar. Sedermera utvecklades trumman till halvrunda kärl med spänd hud på. Efter trumman kom förmodligen flöjten och därefter trumpeten. De enklaste flöjterna hade inga hål för fingersättning utan var enbart ett trärör som man blåste i sås om man ger ljud i en flaska. Därefter tillverkades flöjter med ett eller flera hål för fingersättning. De första trumpeterna utformades av stora snäckor, bamburör eller träd. även djurhorn kan ha förekommit i tidig ålder av människans musikutveckling.

2. Medeltid ca: 600 - 1450

Under medeltiden skedde ett flertal viktiga händelser inom musikhistorien. Uppkomsten av flerstämmighet i sången, notskriften och den gregorianska sången är sådana händelser. även rytmik och harmoni blev mer avancerat än tidigare.I sången användes huvudsakligen latin som språk och det vi kanske kommer mest i kontakt med när det gäller medeltida musik är de trubadurer- och gycklare vi ser i filmer som återger den medeltida tidsepoken. Trubadurerna var ett viktigt inslag i den profana kulturen och värt att nämna är de influenser som judendomen, Orienten och Bysan stod för och vilket uppblandades med Rennässansen.

Det var under medeltiden som grunden till den västerländska musiken lades trots att man fortfarande hade mycket starka band till greker, romare och orienten. Det var först omkring år 1000 som västerlandet började få sin egen kultur och grund att stå på. Kyrkan försökte att stoppa influenserna från den äldre musiken som hade sina rötter i gudadyrkan och riter utförda av medicinmän och shamaner. Kyrkan ansåg denna musik hednisk och så gjorde man även med musik från antiken.

Man tror att den västerländska musiken ursprungligen kommer från samma plats som kristendomens ursprung någonstans runt Israel. Psalmer hade stor betydelse i judarnas gudstjänst och sjöngs växelvis mellan församling och kantorn (sångaren). Med detta som grund utvecklades den katolska musiken som sedermera vidareutvecklats till den musik vi använder i västerlandet idag.

Liturgin

Liturgi är det samlingsbegrepp för vår första fast ordnade musik. Påven Gregorius den store gav den slutgiltiga formen med den romerska formen av liturgin och det är den som är grunden till det vi använder idag. Gregorius den store om organiserade redan på 300-talet "Schola cantorum" som var en sångskola för män och pojkar. Det är efter Gregorius den store och initiativet som han tog som har givit den romersk-katolska kyrkosången namnet "Gregoriansk sång". Den gregorianska sången bygger på enkla psalmmelodier som är uppdelade med en ton på varje stavelse. Ofta så inleds den med en uppåtgående tongrupp och avslutas med en nedåtgående tongrupp.

Fortsatt utveckling

Biskop Ambrosius i Milano anses som grundaren till vår tids första hymner också detta under 300-talet. Hymnerna tog inte sina texter ur bibeln trots att dom var kyrkliga. De var dessutom skrivna i diktform och följde således diktens rytmiska uppbyggnad. Hymnerna blev oerhört populära och var grunden till att den gregorianska sången så småningom via hymnerna blev vår västerländska musik. I norden var det hymnerna som tonsatte de dikter som förärades de olika helgonen. Det enda man vet är att sångerna utfördes växelvis mellan kör och kantor eller mellan en tvådelad kör. Vi vet väldigt lite om hur sångerna utfördes i övrigt från medeltiden.

Under medeltiden skapades också det liturgiska dramat som ligger till grund för dagens drama. Kyrkan skapade detta sätt för att lära ut den kristna läran till folket som i stort sätt inte var läskunniga över huvud taget. Boktryckarkonsten var ännu inte uppfunnen varpå detta var ett praktisk sätt att lära ut. Senare utvecklades det liturgiska dramat till skådespel som kunde pågå i flera dagar och som kallas för mysteriespel. När studenterna vid de större klosterna under 1100-1200-talen behövde sånger för att uttrycka händelser i sin vardag användes liturgin i grunden och gav på så sätt möjlighet att beskriva annat än det rent kyrkliga. I början så användes dikter som tonsattes men senare så skrev studenterna även dryckesvisor och dansvisor på detta sätt.

3. Renässans ca: 1450 - 1600

Renässans som betyder pånyttfödelse var förändringens tid då man frigjorde sig från den mörka medelåldern och kyrkan och började skapa humanism och naturvetenskapen tog reell fart.

Under renässansen började tonsättare återspegla texternas innehåll och instrumentalmusiken kom igång på allvar. Genom att instrumentalmusiken kom igång så kom även utvecklingen och förfiningen av instrumenten igång.

Uppfinningen av boktryckarkonsten gav också att spridning av notskriften ökade och därmed att allt fler människor fick tillgång till musiken. I storstäderna höjdes anseendet i takt med att musikerna gjorde sitt intåg. Kungar och furstar spelade ofta själva och hade också duktiga musiker anställda. När det gäller musiken under denna tiden så fanns inte mycket att återupptäcka. Så i ordets rätta bemärkelse finns ingen renässansmusik utan man benämner den tidens musik m a p övriga kulturformers pånyttfödelse såsom arkitektur, litteratur och konst. Musiken motsvarar alltså enbart tidsmässigt denna epok. Därmed inte sagt att musikens utveckling stod still utan under denna period skrevs den första operan (1590) och utvecklingen av klanger var stor samt att användandet av instrument ökade markant. Det var också under 1400- och 1500-talet som musikens maktcentrum försköts från England och Frankrike till Tyskland och Italien.Musiken tog också klivet ut bland vanligt folk vilka upptäckte att musiken fyllde en funktion utanför kyrkan. Man spelade till dans, fest och vågade mer öppet syssla med världslig musik. I Italien utvecklades madrigalen under 1500-talet och den i Nederländerna födde Orlando di Lasso skrev musik till Italienska texter och bemästrade såväl den Tyska strikta stilen som den Franska lättare stilen.

Under den Lutherska reformationen skedde stora omvälvningar i musiken och det var under denna period som den protestantiska kyrkomusiken slog igenom fullt ut.

4. Barocken ca: 1600 - 1750

Ordet barock har egentligen betydelsen befängt eller konstigt. Benämningen barock kom i slutet på barockepoken då man började ifrågasätta dess prålighet.

Under barocken hade varje kung sitt hovkapell och varje kyrka sin organist. Barocken kan delas in i flera olika musikformer varav Opera, kyrkomusik, konsert och klavermusik utgör de huvudsaklig beståndsdelarna.

Operan

föddes i Italien under första hälften av 1600-talet genom bla Claudio Monteverdis opera Orfeo som skrevs 1607. Vid denna tiden ackompanjerade man på något instrument t ex orgel eller cembalo. Denna typ av ackompanjemang benämns generalbas och var väldigt vanligt under barocken.

Kyrkomusiken

utvecklades till stor del i Tyskland p g a J.S. Bach som var en av barockens mest kända tonsättare. Hans mästerliga hantering av kyrkomusiken lade bl a grunden till dur- och mollharmoniken och dess utveckling.

Konsert (tävlan)

var en ny typ av musik som uppstod under barocken och var musik för soloinstrument. Musiken bestod till stor del av dueller mellan solist och orkester och delades upp i tre satser, en snabb, en långsam och en snabb.

Klavermusiken

utvecklades i Frankrike där man spelade mycket cembalo (föregångare till vår tids piano).. Klavermusiken signifieras av mycket utsmyckningar såsom drillar och teknikaliteter.

Barocken var en storslagen tid med konstnärer som Rembrant och Rubens. Det var också under den här tiden som Galilleo Galilei exprimenterade med hur fort olika föremål faller beroende på vikt och utformning vilket sedermera låg till grund för Isac Newtons upptäckt att månen och det fallande äpplet stod under samma gravitationslag.

Den värdsliga musiken hade nu kommit ikapp kyrkomusiken och hoven hade nu blivt viktiga centra för musikutövandet. De flesta furstar höll sig med egna musiker, sångare eller rent av egna kapell samtidigt som hoven hade egna hovteatrar. Detta exemplifieras bl a genom Ludvig XIV som hade en hel hovopera hos sig. Nederländernas tidigare kontrapunktiska musik utvecklades under denna tid mot mer harmonik varpå stämföring och melodi blev mer underordnade.

Man införde taktstreck även om det inte användes kategoriskt överallt utan kunde uteslutas i recitativa avsnitt. Man började spela ut olika klanggrupper mot varandra vilket resulterade i den konserterande stilen. Således kunde man spela ut en solistgrupp mot en kör- eller orkester. Instrumenten utvecklades i rask takt och kompositörerna skrev och gjorde stor skillnad mellan instrument- och vokalstämmor.

Instrumentalmusiken blev helt självständig under 1600-talet och jämställdes under denna perioden helt med vokalmusiken. Orkestersammansättningen var oftast utformad med stråkinstrument, trä- och bleckblåsinstrument samt pukor. Till detta hade man dessutom orgel eller cembalo som komplement. Såväl blås som stråkinstrumentdelarna bestod av flera instrument i varje stämma.

Operan föddes 1597 och den första operan uppfördes i Florens av Jacopo Peris Dafne. Den operatyp som utvecklades här var av mer recitativ typ där texten deklamerades ackompanjerade av ett fåtal instrument som spelade i generalbas. Dock var det inte Florentinarna som fick operan att bli höjt och accepterat som något av mer konstnärligt värde utan det var Claudio Monteverdi som 1590 var i tjänst hos hertig Vincenzo där han 1601 blev hovkapellmästare. Hos Vincenzo hade Verdi tillgång till ca: 35 musiker samt ett 40-tal sångare och det var här han skrev sin första opera Orfeo som uruppfördes vid hovet i Mantua. Under samma tid så blev Jean Baptiste Lully den mest älskade i Frankrike med kungligt företräde på operaföreställningar i hela landet. Han komponerade baletter för hovet och blev vän med Ludvig XIV. Balettkonsten fick också en egen skola under Ludvig XIV Acad´mie Royale de Danse och Pierre Beauchamp som var balettmästare skapade här de grundläggande fem positionerna för fötterna i balett som används än idag. Lully tillsammans med Moli´e utvecklade komedibaletten som är uppstarten till den franska operan. I England var det Henry Purcell som med sina körsättningar och tonsättningar som gav operan ett lyft. Han skrev bl a "Dido och Aeneas" på beställning från en flickskola. Operan uppfördes första gången 1689 av skolans elever. Efter Purcell kom Goerg Friedrich Händel som egentligen var född i Tyskland och skolad i Italien. Han var dock verksam i London och var här vän med författarareoch diktare. Händel blev så småningom utsedd som ledare för ett operaföretag där kung Georg satt i styrelsen. Företaget gick efter en tid omkull och Händel koncentrerade sig på oratoriet där han också blev en stilbildare för hela västvärlden. Här spelade han sina kompositioner för den engelska medelklassen som blev en ny publik för honom.

Andra stora kompositörer som verkade under barocken och som hade avgörande betydelse under den första hälften av 1700-talet är Antonio Vivaldi som gjorde solokonserten tredelad, Dietrich Buxtehude som var organist och som skrev arior, duetter, och orgelkompositioner m.m. samt kanske den mest kände som är Johann Sebastian Bach som producerat så mycket så han fått en egen sida här på Globalmusix.

Även Sverige hade ett musikliv under barocken där såväl Gustav II och drottning Kristina bidrog till utvecklingen. Anders Düben den äldre kom till stockholm från tyskland 1620 och blev där hovkapellmästare. Han skapade med hjälp av hovet och kyrkan ett rikt musikliv i huvudstaden med musik oftast skriven av de stora mästarna från Frankrike, England, Tyskland och Italien.

5. Wienklassicismen ca: 1750 - 1820

Denna tidsepok personifieras till stor del av de stora tonsättarna såsom Joseph Haydn och Wolfgang Amadeus Mozart. Under deras tid ändrades musiken till att bli mer balanserad och inte så pompös som under barocken. Instrument som tvärflöjt, fagott och klarinett gjorde sitt intrång och gav musiken kontrast och klarhet. Stora verk som Trollflöjten av Mozart har satt denna tidsepok i människans minne för alltid. Mozart med sin lekfullhet och sina utsmyckningar gav också lättsamhet till musiken. Man kallar också 1700-talet för "upplysningstiden".

Wienklassicismen med sina olika former påverkar oss än idag. Benämningen Wienklassicism kommer från att de stora kompositörerna från denna tidsepok (Haydn, Mozart och Beethoven) alla var verksamma i eller i närheten av staden Wien. Det var under denna period som Napoleon tågade in i Wien (1805) och adeln hade flytt staden. Beethoven hade precis avslutat sin enda opera "Fidelio" som tyvärr fick uppföras på Theater an der Wien under mindre lyckade förhållanden pga rådande omständigheter.

Med sin uppbyggnad runt tonika, dominant, subdominant och sina olika teman ligger wienklassicismen till grund för stor del av den musik som skrivs och spelas i vår tid. Dess uppdelning av melodin kan återkomma i olika stämmor, instrument och tonarter.

Wienklassicismen viktigaste former är sonatformen, visformerna, tema med variationer, scherzo och rondo. Man övergick således från den pompösa barocken till en mer lättsam och sirlig stil och det var även under denna tid som symfonin såg dagens ljus. Som kompositör under denna period var man anställd på ett hov eller hos en furste. Detta medförde att man till stor del som kompositör fick skriva musik för särskilda tillfällen som fester eller uppvaktningar. Detta gjorde också att musiker som Mozart hade svårt att anpassa sig då detta skulle medföra att han inte fick komponera fritt. Det var Beethoven som förste frie kompositör kunde livnära sig på att komponera.

Kompositörer

Joseph Haydn anställdes 1761 som kapellmästare hos furstefamiljen Eisenstadt utanför Wien. här fick han tillgång till såväl orkester som operasångare. Haydn skrev musik för både fursten och för utomstående. haydn introducerade det s.k. genombrutna arbetet vilket innebär att en melodi fördelas på flera stämmor som i tur och ordning avlöser varandra.

Wolfgang Amadeus Mozart är en av musikhistorians största kompositörer. Han levde under bristfälliga förhållanden vilket troligen till stor del berodde på hans utsvävningar och extravaganta liv. Man kan läsa i "Mozartbreven" hur han beklagade sig över hur han blev behandlad. Trots hans svaga hälsa och alla sjukdomar så skrev Mozart sammanlagt 626 verk. Mozart gifte sig med Constanze Weber 1782 och dom fick sex barn tillsammans. Under de sista åren innan hans död skrev han uteslutande musik på beställning.

Ludvig van Beethoven som den första fria kompositören var han den som själv kunde förhandla om betalning för sina verk. Utöver den betalning han erhöll för sina kompositioner fick han även ekonomiskt stöd genom gåvor och han förhandlade själv med sina förläggare om arvodet för det som gavs ut. Beethoven blev succesivt döv men fortsatte att framträda som både pianist och dirigent fram till någon gång under 1814-1815.

6. Romantiken ca: 1820 - 1900

Romantiken var i motsats till "upplysningstiden" en tid av dunkel där man sökte sig inåt i själ och platser. Musiken blev mer uppmjukad och med mer varierad harmonik. Publiktillströmningen ökade och i takt med den en idoldyrkan som tidigare inte funnits.
Under tidigare delen av 1800-talet utvecklades blåsinstrumenten och fick knappar och ventiler och på detta sätt kunde instrumenetn bättre ta hand om alla toner i den tempererade skalan.

Böhm som var tysk instrumentmakare konstruerade de klaffar som än idag används på träblåsinstrument ssåsom klarinett och flöjt.

Med verk som Richard Wagners "Nibelungens ring" nådde den romantiska musiken sin höjdpunkt. En anna känd person från denna tid är Niccolo Paganini som ansågs vara en naturbegåvning och virtuos på sin violin. Klädd i slängkappa, mörka ögon och med långt hår sa man att han sålt sin själ till djävulen vilket i sin tur säkerligen gav bra intäkter. Redan under slutet av 1700-talet hade stämningarna i europa börjat förändras. Kraven på individens självständighet ökade och konstnärlig frihet likaså. Under denna period blev skapandet mer och mer beroende av känsla, frihet och fantasi. Romatiken började med att litteraturen som redan i slutet på 1700-talet genom Napoleons genombrott och återställande av kyrkan och införandet av en nyordning i Frankrike. I Tyskland var Goethe en av de som startade upp förändringen under förromantiken. Då romantiken föregicks av förromantiken så finns det ingen som kan säga exakt när romantiken tog över efter wienklassicismen. Musikaliskt är romantiken en ren fortsättning på wienklassicismen med den skillnaden att man i romantiken använder ämnen ur sagor, drömmar m.m. tillsammans med ökat användande av modulationer och kromatik i musiken. Romantikens krav på förändringar i klanger och karaktäristik påverkade också instrumentens utveckling och därmed sammansättningen i orkestern med utökat antal instrument. Berlioz, Wagner och Liszts var kompositörer som skrev musik för enorma orkestrar. Utformningen av dagens symfoniorkestrar grundlades under romantiken. Anton Webers opera "Friskytten" som kom 1821 är baserad på folklighet och känsla och kom att bli en mycket betydande opera för den fortsatta utvecklingen av operans stilbildning under romantiken. Andra kompositörer med stor inverkan på utvecklingen är Brahms, Schubert, Mendelssohn, Chopin och Schumann.

Pianot kom att bli ett av de viktigaste soloinstrumenten under denna tid och kompositörer som Frédérich Chopin med influenser från polsk folkdans och Johannes Brahms med influenser från zigenarmusik och rapsodier har efterlämnat stycken som spelas på de flesta stora scener med jämna mellanrum.
Nationalromantiken gjorde sitt intrång i musiken och då framförallt i dom slaviska länderna och i norden. I norden bör nämnas Edward Grieg (Norge), Jean Sibelius (Finland) och August Söderman (Sverige). även i norden ökade konsertverksamheten och med den orkestrarnas och instrumentens utveckling.

Det var lite om musikhistoria. Vill du lära dig lite mer om modern musikhistoria så går du till -> Nästa sida

Foton
Dela Globalmusix

Annons


Annons


Annons

Relaterade artiklar
Musikartikel
Modern musik från tidig klassisk 1900-tals musik till dagens elektroniska musik.
Musikhistoria