One moment please.
Beskrivning

Tonarter i dur och moll

Det finns totalt tolv toner i skalan om man räknar med alla halva tonsteg. Men, det finns totalt 24 tonarter (eller skalor) i vårt notsystem. Detta beror på att vi har 12 durtonarter (glada tonarter) samt 12 st molltonarter (ledsna tonarter). Skillnaden mellan en durtonart och en molltonart är avståndet från 1:a tonen till 3:e tonen i skalan. I en dur-tonart är avståndet en stor ters = 3 hela tonsteg och i en molltonart är avståndet mellan 1:a och 3:e tonen 2 hela tonsteg plus ett halvt tonsteg.

Exempel: Dur = Tonen C till tonen E, Moll = Tonen C till tonen Ess

Tonarter och förtecken.

För att ange vilken tonart melodin skall spelas i använder vi förtecken som vi kallar för korstecken och b-tecken.
Vi använder tonarten C som grundtonart eftersom denna tonart inte har några förtecken.
Om vi går upp en tonart (5 toner uppåt = 1 kvint) till G-dur så får vi vårt första förtecken (# - korstecken). Detta för att antalet hela och halva tonsteg i skalan skall hållas i rätt ordning. Varje enskilt förtecken höjer eller sänker tonen ett halvt tonsteg.

Använder vi ett # (korstecken) så höjer vi tonen F med ett halvt steg och lägger till ändelsen iss och får tonen Fiss eftersom korstecknet placeras på notlinjen för tonen F . Tonarten är nu G-dur.

Om vi går ner en tonart (5 toner ner= 1 kvint) till F-dur så får vi vårt första förtecken (b-tecken). Vi sänker alltså tonen B med ett halvt tonsteg och lägger till ändelsen ess och får tonen Bess. Tonarten är nu F-dur. (5 toner neråt = 1 kvint) eftersom första b-tecknet är placerat på notlinjen för tonen B vilket ger att vi här skall spela tonen Bess.

Nedan följer alla tonarter och antalet förtecken som vi kan använda. Eftersom varje dur-tonart har sin mollparallelltonart så blir det med automatik så att varje förtecken representerar en dur och en molltonart. Molltonarten ligger alltid placerad 1,5 tonsteg lägre än durtonarten.

Grundtonart

C-dur
Tonart - C-dur / A-moll har inga kors eller b-tecken.



Korstonarter


G-durTonart - G-dur / E-moll tonart har båda tonen F höjd ett halvt tonsteg till F# (Fiss).



D.-durTonart - D-dur / B-moll har båda tonerna F och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss ) och C# (Ciss)



A-durTonart - A-dur / Fiss-moll har tonerna F, C, och G höjda ett halvt tonsteg till, F# (Fiss) C# (Ciss) och G# (Giss)


E-dur
Tonart - E-dur / Ciss-moll har båda tonerna F, C, G och D höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) och D# (Diss)



B-dur

Tonart - B-dur / Giss-moll har båda tonerna F, C, G, D och A höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) och A# (Aiss)


 

Fiss-dur
Tonart - Fiss-dur / Diss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A och E höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) och E (Eiss = F i vår västerländska skala)


Ciss-dur
Tonart - Ciss-dur / Aiss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A, E och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) E (Eiss = F i vår västerländska skala) och B# (Biss = C i vår västerländska skala)


B-tonarter

F-dur
Tonart - F-dur / D-moll har båda tonen B sänkt ett halvt tonsteg till Bb (Bess)



Bess-dur
Tonart - Bess-dur / G-moll har båda tonerna F och E sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess) och Eb (Ess)


Ess-dur
Tonart - Ess-dur / C-moll har båda tonerna B, E och A sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess) och Ab (Ass)


Ass-dur
Tonart - Ass-dur / F-moll har båda tonerna B, E, A och D sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass) och Db (Dess)


 

Dess-dur
Tonart - Dess-dur /  Bess-moll har båda tonerna B, E, A, D och G sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess) och Gb (Gess)



Gess-durTonart - Gess-dur / Ess-moll har båda tonerna B, E, A, D, G och C sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess) och Cb (Cess = B i vår västerländska skala)

 

 

Cess-dur
Tonart - Cess-dur / Ass-moll har båda tonerna B, E, A, D, G, C och F sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess), Cb (Cess) och Fb (Fess = E i vår västerländska skala).




Molltonart eller parallelltonart

Vad menar vi då när vi säger att molltonarten är en parallelltonart och att den ligger 1,5 tonsteg lägre än dur-tonarten?
Skillnaden mellan dur och moll ligger i avståndet mellan skalans första och tredje ton. I dur är det tre hela tonsteg emellan och i moll är det 2,5 tonsteg emellan. Detta kallas för stora tersen respektive lilla tersen. Här kommer ett exempel som visar hur det fungerar.

Stor och liten ters

Här kan du höra skillnaden på stor och liten ters.

 

C-dur skala
Vi lyssnar på skalan i C-dur. Inga förtecken. Skalan låter glad.

 

a-moll skala

 

Vi flyttar ner skalan 1,5 tonsteg och får parallelltonarten a-moll. Avståndet mellan första tonen A och tredje tonen C är ett halvt tonsteg lägre än motsvarande avstånd i C-dur skala (C till E). Lyssna på skalan. Inga förtecken. Skalan låter ledsen.

Utöver de tonarter som vi har i vår västerländska musik så finns bl a. Jonisk tonart, Dorisk tonart, Frygisk tonart, Lydisk tonart, Mixolydisk tonart, Eolisk tonart, Lokrisk tonart m.fl. Läs mer om dessa tonarter här

 

Nu är det lättare att förstå varför vi kallar det parallelltonarter och varför dur låter glatt och moll låter ledset.

Foton
Dela Globalmusix

Annons


Annons


Annons

Relaterade artiklar
Musikartikel
Här hittar du adress och telefonnummer till alla musikförlag i Sverige
Musikartikel
Nedladdningsbart notblad med G-klav för utskrift.
Musikartikel
Lär dig stämföring och musikteorins grunder. Så här gör du för att din musik skall växa.
Musikartikel
Transponering är benämningen för att höja eller sänka tonarten på redan skrivet material.
Musikartikel
Nottecken. Ett nottecken visar hur vi skall uttrycka en ton (not) i ett stycke.
Musikartikel
Till skillnad från durskalorna så delas mollskalorna in i tre olika typer. Dessa är Naturliga mollskalor, Harmoniska mollskalor och Melodiska mollskalor.
Musikartikel
Ett notvärde motsvarar den tid som tonen skall ljuda i förhållande till angiven takt- och tempo.
Musikartikel
Kyrkotonart - Modala skalor. Skalor som användes under medeltiden som har kommit att påverka bl a jazzen
Durtonarter och Molltonarter