One moment please.
Beskrivning

Tonerna och musikteori från grunden

Vad är musikteori?

Benämningen musikteori är i egentlig mening läran om musikens uppbyggnad och hur vi människor upplever den. För att förstå musikteorin i sin helhet måste man ta hänsyn till såväl den rent praktiska delen som den naturvetenskapliga delen. Vi beskriver på denna sida de grundläggande faktorerna och dess innebörd för musikteorin. Vid behov av fördjupningar länkar vi till andra sidor här på Globalmusix.

Ljud och ton

Vi bygger vår musik med hjälp av det som vi kallar toner. En ton är ett ljud som vårt öra kan uppfatta och som har samma grundfrekvens hela tiden den ljuder. En ton består av flera deltoner (sinustoner) där första (lägsta) deltonen benämns grundton och där medsvängande toner benämns övertoner. Grundtonen ger oss tonhöjden och övertonerna ger oss klangfärgen.

Tonens ingående komponenter

1. Ljud

Ljudvågor
Man kan enkelt säga att ljud är förtunningar och förtätningar av luft.
Luften breder ut sig som ljudvågor där förtätningarna är vågtopparna och förtunningarna är vågdalarna.

Läs mer om ljud HÄR



2. Frekvens

Frekvens
Frekvensen är det antal svängningar som ljudet gör per sekund. Ju fler svängningar per sekund desto ljusare ton. Enheten för frekvens är Hertz och förkortas Hz.





2. Ljudstyrka

Amplitud
Är avståndet mellan vågtopparna och vågdalarna i en svängning och benämns amplitud. Enheten för amplitud är decibel och förkortas dB.


 

Sinuston

En sinuston har inga övertoner utan består enbart av en ljudande frekvens. Sinustonen består således enbart av grundtonen och inga deltoner. En sinuston kan skapas med hjälp av en tongenerator och består av egenskaperna våglängd, amplitud och fas.

Tonhöjd

Tonhöjden bestäms av grundtonens frekvens. Alltså antalet svängningar/sekund varmed grundtonen svänger.

Klangfärg

Klangfärgen eller en tons timbre kan vara olika för en och samma ton trots att det är samma frekvens (tonhöjd). Om klangen eller soundet hos olika toner skiljer sig trots att de har samma frekvens och ljudstyrka har de alltså olika klangfärg. Det beror på att en ton egentligen består av en massa deltoner (grundton + övertoner) vilka i sig kan ha olika ljudstyrka vid olika frekvenser.

Ta en fiol och en gitarr t ex. vilka slår an samma ton. Dessa toner låter olika trots att det är samma frekvens och amplitud på tonen. Vi säger då att tonens färg skiljer sig beroende på instrument.

I tal eller sång gäller samma sak. Här är det huvudets håligheter som ger resonans åt tonen och skapar dess klangfärg i kombination med intonationen (vårt sätt att tala).

Överton

Varje ton i sång eller vid spel på ett instrument består av grundtonen samt medklingande övertoner. Vi kallar grundton och övertoner med ett gemensamt namn för deltoner. Den lägsta tonen är då grundtonen och övriga toner är övertoner. Varje ton har sin bestämda frekvens och alla deltonerna klingar med olika styrka beroende på instrument eller röst.

Om vi utgår från grundtonen ettstrukna A så består den av följande deltoner.

1. Grundtonen A (första deltonen) = 440Hz (hertz=svängningar per sekund). Denna kallas för grundfrekvens.

2. Första övertonen (andra deltonen) = 880Hz (tvåstrukna A= en oktav högre). Alltså två gånger första deltonens antal svängningar per sekund.

3. Andra övertonen (tredje deltonen) = 1320Hz (trestrukna E= en oktav + en kvint högre). 

4. Tredje övertonen ( fjärde deltonen) = 1760Hz (trestrukna A= två oktaver över grundtonen).

5. Och så vidare.

Det mänskliga örat har en hörbarhet mellan 20 till 20.000 Hertz vilket medför att det blir många medklingande övertoner i en ton.

Tonansats

Tonansatsen är det som sker innan tonen börjar ljuda. Alltså tiden mellan viloläge och de regelbundna svängningarna.

Formant

Formant är en koncentration av ljudenergi runt vissa frekvenser i en tons övertoner och påverkas av tonansats och ett instruments utformning eller för rösten bl a av munhåla, luftstrupe, lungor, näshålan och käkbenets placering samt utformning.

Nedteckning av musik

Som kompositör är det viktigt att veta hur olika instrument och vår röst klingar för att musiken skall harmonisera. Att skriva musik innebär ju att allt skall höras i nivå till omkringliggande instrument och sång.
Alla instrument klingar olika. Det är tom så att likadana instrument kan klinga olika beroende på vem som spelar, materialet i instrumentet och var i orkestern personen sitter placerad.
Kompositören eller låtskrivaren använder notsystemet för att tala om hur han eller hon vill att musiken skall låta och med vilka instrument som musiken skall spelas.

Toner i notsystemet.

När vi vill skriva ner vår musik för att andra skall kunna spela den så använder vi noter. Vi placerar in noterna i ett notsystem där varje not i notsystemet har sin egen frekvens (tonhöjd) och varje ton/not har sitt eget namn.

En enskild ton har alltså sitt bestämda läge i notsystemet. I vår västerländska musik använder vi tolv toner varav sju toner kallas för stamtoner och motsvaras av de vita tangenterna på ett piano. De övriga fem tonerna motsvaras av de svarta tangenterna på pianot och kallas för härledda toner. De tolv tonerna placeras in i notsystemet i stigande ordning och kallas gemensamt för en skala.

Normalt utgår vi från tonen C. Men, om vi skulle utgå från tonen A istället så skulle tonerna i stigande ordning motsvara alfabetets sju första bokstäver A till G.
Tonen B kan också kallas för H pga en felskrivning i notskriftens begynnelse. Inom den klassiska musiken använder man huvudsakligen beteckningen H istället för B istället för som inom populärmusiken där det är tvärtom. Vi kommer fortsättningsvis att använda B. 


Alla skalans toner har sin placering i notsystemet och har således också sin motsvarighet i nottecken som placeras på en fast plats i notsystemet beroende på vilken tonhöjd (frekvens) tonen har.
En baston kommer att placeras i det lägre tonomfånget och en diskantton kommer att placeras i det högre tonomfånget.

Vi har sju stamtoner i vår skala C, D, E, F, G, A och B. Om vi lägger in skalan i notsystemet så ser vi att tonernas namn upprepas. 

C-dur skalan

C-dur skala

 

Spela upp C-dur skala

Varje omfång C till C kallas för en oktav. Antalet oktaver i vår musik begränsas av människans förmåga att höra mycket låga respektive mycket höga toner. Det finns ju ingen anledning att skriva musik som ingen kan uppfatta.
För att lättare förstå hur det låter så kan du lyssna på exemplet nedan. Här återges fyra hela oktaver vilka också ganska väl motsvarar tonomfånget som den mesta musiken skrivs inom idag.
Alla tonsteg i stamtonsskalan har hela tonsteg förutom steget mellan E-F och steget mellan B-C som har halva tonsteg.



Höja eller sänka tonerna 1/2 tonsteg

Utöver de toner som vi redan tittat och lyssnat på här ovan finns det ett flertal halva tonsteg. För att visa om en ton är höjd 1/2 tonsteg så använder vi  korstecken #. När vi vill sänka 1/2 tonsteg så använder vi b-tecken b som vi placerar framför noten.

A till AissA till Ass

Spela upp A till Aiss - A till Ass

 

  

Kromatisk skala

Om vi skriver skalan med bara halva tonsteg får vi en kromatisk skala. Vid höjning av en ton lägger vi till ett "iss" efter stamtonens namn. Det gör att ett höjt C blir till Ciss osv.

Kromatisk skala

Spela upp den kromatiska skalan

 

 



Skall vi spela samma kromatiska skala baklänges får vi använda b-tecken istället. Vid sänkning av en ton lägger vi till "ess" eller bara "ss" efter stamtonens namn. Det gör att A blir Ass och B blir Bess osv.

Kromatisk skala

 

 

Spela upp den kromatiska skalan

 

Musikteori - till sist

Nu vet du lite om musikteori och vad en ton är. Det är med toner som vi bygger vår musik och för att vi skall kunna förmedla den musik vi spelar till våra medmusikanter så använder vi notskrift. Vill du lära dig mer om hur musiken är uppbyggd och hur vårt notsystem fungerar så går du vidare till nästa sida som handlar om hur vi får ner vår musik i noter. Alltså det vi kallar notation.

 

Skribent: Eddie Westergren

Publiceringsdatum: 2009-05-08

Foton
Dela Globalmusix



Relaterade artiklar
Musikartikel
Musikhistoria, Musikteori, Noter, Harmonilära, Studio, Instrument m.m.
Musikartikel
Här hittar du adress och telefonnummer till alla musikförlag i Sverige
Musikartikel
Nedladdningsbart notblad med G-klav för utskrift.
Musikartikel
Lär dig stämföring och musikteorins grunder. Så här gör du för att din musik skall växa.
Musikartikel
Transponering är benämningen för att höja eller sänka tonarten på redan skrivet material.
Musikartikel
Nottecken. Ett nottecken visar hur vi skall uttrycka en ton (not) i ett stycke.
Musikartikel
Till skillnad från durskalorna så delas mollskalorna in i tre olika typer. Dessa är Naturliga mollskalor, Harmoniska mollskalor och Melodiska mollskalor.
Musikartikel
Ett notvärde motsvarar den tid som tonen skall ljuda i förhållande till angiven takt- och tempo.
Toner och tonhöjder