Intervall eller tonintervall är benämningen på avståndet mellan två toner. Detta gäller oavsett var i skalan avståndet mellan tonerna är. Namnen på intervallen kommer ursprungligen från latin. I exemplet här till vänster utgår vi från tonen C och går upp till den femte tonen i skalan som är G. Detta intervall heter kvint.
Alla intervall i skalan
Här nedan ser du alla intervallen (tonavstånden) räknade från ettstrukna C. Lägg märke till att en kvint är ett tonsteg större än en kvart medan kvarten bara är ett halvt tonsteg större än en ters. Detta beror på att det är ett halvt tonsteg mellan tonen E och tonen F (samma gäller mellan tonen B och tonen C). Men, mellan alla andra stamtoner (vita tangenterna på pianot) så är det ett helt tonsteg. Detta gör att tersen C till E blir ett halvt tonsteg större än tersen E till G. Därav kommer det sig att t ex en prim kan kallas ren eller överstigande, en kvart, kvint eller oktav kan kallas förminskad, ren eller överstigande och sekund, ters, sext eller septima kan kallas för förminskad, liten, stor eller överstigande.
I enstaka fall kan man få dubbelförminskade eller dubbelöverstigande intervall. Dessa markeras med dubbel-b eller dubbel-#.
Man kan räkna intervallen från vilken ton som helst i ett notsystem och antingen stigande nedifrån och upp eller fallande uppifrån och ner.
Här är en något förenklad tabell baserad på vår västerländska diatoniska skala ( Samma som tangenterna på ett piano). Du kan också lyssna på och se hur många tonsteg det är i respektive intervall. Observera att det är totalt tolv halva tonsteg i skalan.
 | 0 tonsteg | Den första |
 | 0,5 tonsteg | Den första höjd ett halvt tonsteg eller den andra sänkt ett halvt tonsteg |
 | 1 helt tonsteg | Den andra |
 | 1,5 tonsteg | Den andra höjd ett halvt tonsteg eller den tredje sänkt ett halvt tonsteg |
 | 2 hela tonsteg | Den tredje |
 | 2 hela + 1 halvt tonsteg | Den fjärde |
 | 3 hela | Den fjärde höjd ett halvt tonsteg eller den femte sänkt ett halt tonsteg |
 | 3 hela + 1 halvt tonsteg | Den femte |
 | 4 hela tonsteg | Den femte höjd ett halvt tonsteg eller den sjätte sänkt ett halt tonsteg |
 | 4 hela + 1 halvt tonsteg | Den sjätte |
 | 5 hela tonsteg | Den sjätte höjd ett halvt tonsteg eller den sjunde sänkt ett halt tonsteg |
 | 5 hela + 1 halvt tonsteg | Den sjunde |
 | 6 hela tonsteg | Den åttonde |
I exemplet här ovan har vi utgått från en och samma ton för att visa intervallbenämningarna. Ett intervall är dock alltid avståndet mellan två toner oavsett var i ackordet, skalan eller melodin dom befinner sig.
Ex 2.
Ovan ser du terser i olika lägen. Intervallet ters bestäms av antalet tonsteg mellan tonerna och inte var gruntonen för intervallet befinner sig. För att få två hela tonsteg måste vi i takt 2, 3 och 6 ovan lägga till ett korstecken (#).
Mer om intervall
Melodiskt intervall är när tonerna spelas i följd efter varandra.
Harmoniskt intervall är när tonerna spelas samtidigt.
Man skiljer på dissonanta och konsonanta intervall. Ett dissonant intervall är särklingande vilket motsvaras av att det låter illa eller falskt. Ett konsonant intervall är välklingande vilket motsvaras av att det låter rent och klingar väl.
Komplementära intervall är två eller fler intervall som innehar samma toner fast det ena intervallet har tonerna i omvänd ordning. T ex Om vi har intervallet C-E och intervallet E-C i följd så är dessa komplementära till varandra.
Analoga intervall (utökade intervall) är intervall större än en oktav. När man har intervall större än en oktav så lägger man till en oktav till intervallet. T ex C1 till D2 som då blir en oktav + en sekund (7+2= stor nia) och heter nona. Andra analoga intervall är en oktav + en ters (7+3=stor tia) som heter decima. Men vi brukar normalt använda sifferbeteckningen här i Sverige.
Skillnaden på dur och moll
I durtonarter är tersen alltid en stor ters och i molltonarter är tersen alltid liten. En stor ters eller som den också kallas durters har 2 hela tonsteg mellan grundtonen och andra tonen medans en liten ters eller med andra ord en mollters har 1,5 tonsteg mellan.