Lira eller vevlira
är ett stråkinstrument som använder ett hartsat hjul som drivs med en handvev och som ligger an mot strängarna. Liran har borduner (medljudande strängar) som ljuder med konstant ton när man spelar. Vevliran är lik nyckelharpan och förekommer redan under medeltiden för att under 1700-talet tappa i popularitet. Under senare år har vevliran åter blivit populär i olika folkmusiksammanhang.
Ett antikt stränginstrument
om kan spåras tillbaka till antikens Grekland och Mellanöstern. Det har en karakteristiskt rundad resonanskropp och vanligtvis två till tre strängar som är spända över en hals och en bro.
Det finns flera varianter av lira som har utvecklats över tid och som används inom olika kulturer och musikaliska traditioner. Bland de mest kända är den grekiska lyran och den romerska liren, som spelades med en båge och användes ofta i antika teaterproduktioner och religiösa ceremonier.
Lira har även
varit närvarande i många andra kulturer runt om i världen, inklusive den kinesiska och den kaukasiska, där den har olika namn och varianter. Det är ett instrument som har haft en betydande roll i musikens historia och har inspirerat många andra stränginstrument.
Att spela lira kräver fingerfärdighet och känsla för att kunna plucka eller stryka strängarna för att producera önskad ton. Det är ett instrument som ofta förknippas med lyrisk och melodisk musik, men det kan också användas för att skapa rytmiska ackompanjemang.
Även om lira inte är lika vanligt förekommande idag som andra stränginstrument som gitarr eller fiol, fortsätter den att vara en del av vissa musikaliska traditioner och utforskas av musiker och forskare som är intresserade av att återskapa och bevara antika musikformer. Dess unika ljud och historia gör den till ett fascinerande instrument som fortsätter att inspirera och fascinera människor runt om i världen.

