Durskalor

Alla durskalor bygger på en serie med sju heltoner som går i stigande- eller fallande ordning. En C-durskala börjar alltså på tonen C och slutar på tonen C och D-durskalan börjar således på tonen D och slutar på tonen D. Från första till sista tonen i en skala skiljer det en oktav (Oktav=12 tonsteg där alla tonsteg räknas i halva steg).

Det är alltid ett halvt tonsteg mellan tredje och fjärde tonen samt mellan sjunde och åttonde tonen i en durskala. Den åttonde tonen är alltid den första tonen i nästkommande oktav.

Durskalan eller med ett annat ord den joniska skalan är den vanligaste durskalan i västerländsk musik och den har haft stor betydelse för utvecklingen av modern musik och populärmusik i Europa. 

Här ser du tonernas namn och placering i respektive durskala.

Först tittar vi på grundtonarten

C dur skala

C dur skala bygger på våra stamtoner vilka motsvaras av de vita tangenterna på ett piano. Alltså tonerna utan förtecken.

Sedan har vi alla durskalor som är skrivna i korstonarter och B-tonarter

Korstonarter	B-tonarter
G dur skala	F dur skala
D dur skala	Bess dur skala
A dur  skala	Ess dur skala
E dur skala	Ass dur skala
B dur skala	Dess dur  skala
Fiss dur skala	Gess dur skala
Ciss dur skala	Cess dur skala

OBS: De två sista skalorna i respektive tabell används inte i dagens notskrift. Detta beror på att tonerna Eiss och Biss motsvaras av F och C respektive Fess och Cess som motsvaras av tonerna E och B. Istället för att använda Ciss-dur använder vi tonarten Dess dur och istället för att använda tonarten Cess dur använder vi tonarten B dur. Detta beror på att det bara är ett halvt tonsteg mellan tonerna E och F och mellan B och C. Alltså är Eiss och F och Fess och E i praktiken samma ton, precis som Biss och C respektive Cess och B.

Nu kan du lite om olika durskalor. 

Gå vidare till mollskalorna HÄR