Modern musik
Modern musik består av flera olika delar som flätas samman av ett flertal olika genrer med start i början av 1900-talet. Till modern musik räknas idag allt från tidig klassisk 1900-tals musik av Stravinskij via blues, jazz och alla former av rock till dagens elektroniska musik.
1. Modernismen 1900-
Modernismen startade på sent 1800-tal inom främst litteratur och bildkonst innan den kom till musiken under 1900-talets början. Modernismen inom musiken representerar det som medvetet avviker från det traditionella i hantering av tonharmonik och man räknar Igor Stravinskijs Våroffer (1913) som ett av de verk som stadfäster modernismens intåg i musiken. Modernismen gjorde det möjligt att fritt experimentera och därmed utforma konst, litteratur och musik utifrån ett synsätt som inte tog hänsyn till det traditionella tänkandet inom respektive konstart. Detta är en tid då musiken stod inför snabba och omvälvande förändringar. Stilar blandas och olika konstutövare börjar umgås över gränserna. Musiker, författare och konstnärer byter erfarenheter vilket ger nya infallsvinklar till musiken.
Unga kompositörer skrev enklare och renare musik I Italien skrev bl a Rossini lättare opera och ur den utvecklades operetten som ett slags sånglustspel med talade partier och smäktande melodier. Operetten är ett av de ben som 1900-talets populärmusik, inklusive pop och rock står på. Det andra benet är den svarta amerikanska musiken.
Vid premiären av Igor Stravinskijs våroffer urartade hela konserten när hälften av publiken skrattade och andra hälften buade. Flera liknande händelser har skett p g a musikens snabba utveckling under 1900-talets början. Idag anses Stravinskij vara en av 'musikens stora' så vi ser vilken direkt påverkan musiken har på våra liv eller kanske hur den avspeglar vår utveckling. övergången mellan romantiken och modernismen är otydlig och kompositörer som Debussy och Schönberg var redan under senare delen av 1800-talet igång med att bryta det traditionella. Båda ses idag som två av de som grundlade modernismen.
2. Modern konstmusik
Modern konstmusik eller Nutida musik eller Ljudkonst eller Experimentell musik. Listan kan göras lång på det som idag allt oftare kallas för modern konstmusik. Namnet modern konstmusik används allt oftare av de som arbetar eller skapar musik inom denna genre. Vilket i sin tur borde innebära att modern konstmusik är det namn som kommer att gälla i framtiden.
Modern konstmusik är ett samlingsbegrepp för musik som skapas i rummet där konst och musik träffas. Det är således inte det vi är vana vid att matas med via skvalkanaler på radio eller i tv. Musiken kan bestå av enbart sammansatta ljud eller harmonier och gränserna om var musik börjar och slutar suddas snabbt ut för en ovan lyssnare. Det är svårt att sätta ett begrepp som övergripande talar om vad modern konstmusik är men det är å andra sidan en möjlighet till utveckling för lyssnaren. John Cage och Karlheinz Stockhausen är idag begrepp inom denna musikgenre som dessutom har många duktiga svenska kompositörer.
3. Jazz
Jazzen har sina rötter i bluesen och har utvecklats med hjälp av såväl ragtime som marschmusik. Jazzen startade upp i framförallt Storyville, New Orleans och Chicago innan den kom till amerikanska östkusten och därifrån till Europa. Från början var jazzen en i mångas ögon en övergående företeelse som snart skulle försvinna. Men den har utvecklat en egen livskraft och har stannat kvar och spridit sig över hela vårt klot.
Efter hand kom vita affärsmän på att jazzen kunde bli en källa för inkomster varpå man delade upp den i två delar. Den traditionella jazzen och sweet jass med s istället för z. I jass noterades musiken och improvisationerna togs bort och jazz behöll sin utformning såsom de svarta spelat den från början. Fram tills idag har jazzen haft en enorm utveckling och består av en massa olika stilar dock med gemensamma särdrag. Dessa särdrag bygger på rytmen, som sällan ligger på jämna slag som i t ex rockmusiken. Improvisationen som ofta ligger runt ett tema eller en grundslinga och ackordet som inte alltid är förutbestämt utan kan som i "fri jazz" improviseras det också. Det tillsammans med den som spelar ger låten dess karaktärsdrag och sound. Man märker också en tydlighet i att de svarta musikerna var närmre bluesen och hade en mer statisk rytmkänsla än de vita musikerna som var influerade av mer konsertmusikalisk stil. För att få en bild av hur varje enskild stil inom jazzen låter så bör man lyssna på flera av de artister som var verksamma under varje enskild tid.
Indelning jazzepoker
Tidig jazz (New Orleans) 1902-1920
Att jazzen fick sådan genomslagskraft som den fick i början på seklet beror till stor del på att sällskapsdans blev populärt under samma period. Att jazzen blev en musik som de vita kunde ta till sig fullt ut gav också glöd till utvecklingen. Trots att svarta spelade på tillställningar av olika slag så var det tack vare de vita som jazzen fick en sådan spridning som den fick. De svarta som utgjorde en minoritet av befolkningen behövde de vita för spridningen av jazzen. Runt första världskriget hade levnadsstil och jazzen slagit igenom fullt ut i det amerikanska samhället och 1920-talet kom att kallas för "the jazz age". Att inspelningsmöjligheterna utvecklades snabbt bidrog också till spridningen av musiken över Amerika.
Chicagojazz 1920-1930
I takt med att populariteten ökade började musikerna att röra på sig ut från New Orleans och många av dessa flyttade då till Chicago. Chicagojazzen var nära besläktad med jazzen från New Orleans tack vare utvandringen av jazzmusiker från New Orleans. Eran blev dock kort då regeringen sopade bort alla illegala teatrar och klubbar. 1928 var således Chicagojazzens historia mer eller mindre all. Det var trots detta här som många storheter såsom Jelly Roll Morton, Louis Armstrong och Earl Hines höll till under denna tid.
Storbandseran 1925-1935
Storbandseran började någon gång mellan 1920 och 1925 då det blev mer och mer populärt att arrangera musiken mer symfoniskt. Man använde kontrapunkt såväl som flerstämmighet i arrangemangen och detta medförde att man också kunde ha fler instrument i varje stämma. En av förgrundsfigurerna var Paul Whiteman som med sin affärsförmåga och öra för det nya lyckades att marknadsföra sina idéer så bra så att han sålde in sin orkester till skivbolaget "Victor" varefter succén var given. Till saken hör att han inte spelade själv.
Swing 1935-1945
I takt med att populariteten ökade för jazzmusiken som dansmusik så ökade också konkurrensen vilket gav att man lade mycket stor vikt vid arrangemang och melodiska solon. Storbandsjazzen smälte samman med New Orleansjazzen och man använde såväl samarrangemang av instrument som långa melodiska solon. Under denna tid växte grupper fram som vi hör på radion än idag varav Duke Ellington och Red Nichols är två som bör omnämnas. Man kan inte säga exakt när swingen uppstod men någon gång runt 1935 torde stämma bra. Ordet swing symboliserar den rytm som denna jazz hade.
Bebop 1940-1950
Denna spelstil utvecklades i New york av bandledaren Teddy Hill. Det var sedemera bl a Charlie Parker, Dizzy Gillespie och Thelonius Monk som var några av de som grundlade denna nya spelstil i början av 1940-talet. Bebopen som är mer kromatisk i tongångarna och med en hel del fraseringar blev naturligt den del av jazzen som uppskattades mest av i huvudsak "de invigda" och av musikerna själva. Bebopen signifieras också av mycket högt tempo, komplexa harmonier, avancerad rytmik vilket ytterligare försvårar för den som inte är jazzintresserad.
Postbop, Hardbop 1950-
Denna period som började på 1950-talet och gick en bit in på 1960-talet är en vidareutveckling av bopen och många av de som vi känner som de största blev kända under denna tiden. Postbopen tog rytm, bandstruktur och energi från bebopen men lade till funk och soul vilket gav ett mjukare och följsammare sound än tidigare. En av denna tids största kompositörer var Wayne Shorter. Han spelade en hel del tillsammans med Herbie Hancock och gacv ut en hel räcka med album under sitt eget namn.
Modaljazz, Avantgardjazz 1955-1970
Modaljazzen bygger på individuella skalor i improvisationerna istället för tonarten. Resultatet är en låt med färre ackordsförändringar vilket ger mer tid för personliga improvisationer. Man bygger således låten mer på hur ackordet (harmonin) låter än på den traditionella uppbyggnaden runt en fast tonart. Kända musiker här är bl a Miles Davis som med "So What" personifierar modaljazzen.
Fusion 1968-
Fusion är en blandning av jazz utökad med rock, funk, RandB, elektronisk musik och world music. Allt behöver givetvis inte vara blandat tillsammans. Fusion musik är oftast helt utan sång och med mycket komplicerade rytmer, individuella prestationer och svängningar. Här får ekvilibristen sitt fulla utlopp. Under 1970-talet växte fusion genom artister och band som Chick Corea, John McLaughlin och Weather Report. Frank Zappa släppte 1969 sitt album "Hot Ratz" och har efter detta återkommit till fusionsmusiken stadigvarande.
4. Blues
Blues handlar om tradition och personligt uttryck. Bluesen har sedan sin uppkomst förblivit densamma i form av musikalisk uppbyggnad och innehåll. I grunden består bluesen av tre ackord som ger möjlighet till oändlig improvisation såväl musikaliskt som textmässigt.
Bluesen härstammar från Afrikas andliga sånger och arbetssånger. I slutet av 1800-talet överfördes sångerna via mun till mun-metoden av Afroamerikaner och blandades efter hand upp med Amerikanskt folk och countrymusik från de södra delarna av Amerika. Varje region fick sin stil inom bluesen under denna tidsepok. I början på 1900-talet när man började spela in musik så bestod fortfarande bluesen av enkla slingor på piano eller gitarr som man sjöng till. Det var först efter andra världskriget som bluesen inspirerades och utvecklades i olika inriktningar.
Det fanns dom som höll kvar vid det gamla och det fanns pionjärer som förde bluesen närmre jazzen . De flesta bluesmusiker följde dock efter Muddy Waters som spelade blues med elektriskt förstärkta instrument. Efter detta har bluesen fortsatt att utvecklas i huvudsak med hjälp av elektriska instrument även om det i botten är och förblir akustiskt.
Bluesen har förgrenats och idag benämner man blues i nio olika genrer lite beroende på hur man ser på det. Dessa genrer är Chicago blues, Country blues, Delta blues, East coast blues, Harmonica blues, Louisiana blues, Modern electric blues, Texas blues samt Electric blues. Var och en av dessa olika genrer inom bluesen består i sin tur av en uppdelning.
Chicago blues:
Klassisk Chicagoblues är en utveckling av deltablues som man elektrifierat och spelar i mindre band. Musikstilen kommer från slutet av 1940-talet och början av 1950-talet. Ett typiskt "Chicago blues band" består av trummor, elgitarr, elbas, piano och sång. Typiska representanter för denna blues är B.B King och T-Bone Walker som också har tagit denna stil vidare och lagt på t ex blåssektion och körer.
Country blues:
En sammanhållande term för flera olika regionala stilar inom bluesen såsom Memphis, Atlanta, Delta, ragtime, folk- och songster blues. Tidig piano och klassisk kvinnlig blues faller in under country bluesen - dock ej enbart - utan det är också en genre fylld av akustisk gitarr fingerpicking blues till den första slidegitarrbluesen. John Lee Hooker som sedemera tog med sig denna stil över till elektrisk gitarr.
Delta blues:
Ursprungligen en stil med rötterna i södra delarna av Mississippi och också en av de tidigaste stilarna inom bluesen. Deltabluesen är en gitarrbaserad stil som blev de svartas väg till musikindustrin under första delen av 1920-talet. De flesta inspelningar som gjordes under denna tid utfördes av en person som kompade sig själv på gitarr. Skip James och Elmore James är två artister som starkt förknippas med Delta bluesen.
East coast blues:
East coast blues delas in i två stilar Piedmont Blues och Jump blues.
Piedmont blues bygger på stilblandning mellan artister från Georgia, Carolinas, Virginia, Florida, West Virgina, Maryland och Delaware. Så stilen härör från en bred blandning från olika delar av USA. Gitarrstilen bygger mycket på alternerad bas som ackompanjerar en melodi. Stilen har nära kontakt med tidigare stringband blues som integrerar ragtime och country dance songs. Lite åt rockhållet med andra ord.
Jump bluesen är blues som bygger på betydligt högre tempo och med en hel del influenser av jazz. Ofta med ett stort band med blåssektion och med en sångerska. Det är inte ovanligt att man har långa saxofonsolon och doakörer med på scen. Gitarren hamnar oftast lite i skymundan och tillhör mer rytmsektionen i denna stil.
Harmonica blues:
Denna stil inom bluesen härör från alla andra stilar och blev egentligen mer framtonad då man kunde elektrisk förstärka munspelet i mitten på 1950-talet. Little Walter Jacobs var den som gjorde stilen känd med sin speciella ton i munspelet och sin karaktärisktiska stil på scen.
Louisiana blues:
Karaktäriseras av svampigt gitarrljud, munspel och en hel del ekoeffekt. Soundet är ofta dovt och djupt med mycket rytm. Musiker som gjort stilen känd är bl a Marcia Ball och Nathan Abshire.
Modern electric blues:
Denna stil togs upp av brittiska bluesband som invaderade USA under 1960-talet. En stil som är en mix av all blues och som vidareutvecklades under senare delen av 1970-talet och framåt. Egentligen är detta en blandning av elektrifierad Chicago- och Texasblues med starka influenser av rock.
Texas blues:
Denna stil har en mer avslappnad svängigare stil än andra bluesstilar. även denna stil har sina rötter i 1920-talet och här har gitarren nästan en mer framträdande roll än sången. Texas blues bygger på mycket gitarrsolon och licks. i början på 1900-talet var det afroamerikaner som arbetade på oljefälten, rancher och i skogen som utvecklade stilen. Under senare delen av 1900-talet gjorde artister som Stevie Ray Vaughan och ZZ Top musiken känd över större delen av västvärlden.
