Det finns massor av olika effekter man kan använda för att förändra karaktären och för att justera fel i inspelningen med. Här kan du lära dig mer om vilken effekt som gör vad och i vilket sammanhang som den är användbar. Åter igen har vi tagit hjälp av Claes från EORA för att få till det med teknikaliteterna.
En Plug-in eller pluggar som det kallas bland vana användare är en uppsättning med olika tilläggsprogram som kan installeras för att komplettera upp den ordinarie programvaran med effekter eller mjukvaruinstrument som kan laddas i mixern och som styr ändringar i ljudet. Här finns massor av olika pluggar att välja bland och du kan även tanka ner en del gratispluggar som fungerar alldeles utmärkt. De flesta tillverkare av musikprogram skickar med ett bassortiment när du köper programmet. De vanligaste ljudeffektspluggarna är reverb, eko, delay, kompressor, equilizer och limiter. Plug-ins finns dessutom i olika format såsom RTAS, VST, DirectX och Audiosuite. Vilket format du skall använda beror på vilket program du valt att köpa. I tabellen nedan kan du läsa lite övergripande om ett axplock av alla de pluggar som finns och vad dom används till.
Kompressorn används i regel för att ge en jämnare ljudbild och för att bättre återge musikens karaktär. Detta ger att man med kompressorn hjälp kan få en högre volym i genomsnitt eftersom kompressorn bearbetar den del av ljudet som sticker ut mest. Alltså återges de ljud som är starka lite svagare vilket gör att örat upplever de svagare ljuden som starkare. Det finns en massa olika kompressorer som är anpassade till olika musik och ändamål.
Normalt har kompressorn ett antal olika parametrar som kan ställas in.
Talar om hur hårt kompressorn skall komprimera ljudsignalen. Denna kontroll bestämmer hur mycket en signal, som tar sig över tröskeln skall komprimeras. Detta beskrivs som ett förhållande, t.ex. 3:1 (tre till ett) Detta betyder att en signal som kommer in i kompressorn och som är 3 dB högre än tröskelvärdet kommer att komprimeras så att bara 1 dB av dessa 3 kommer att komma ur kompressorn. En Ratio på 1:1 betyder att ingen komprimering kommer att ske. Ju högre värde på Ration, desto mer komprimeras signalen som tar sig över tröskel.
Ävre nivå som kompressorn skall arbeta på. Denna kontroll ställer en tröskel. Äver denna tröskel börjar kompressorn att sänka nivån på signalen. Tröskelvärdet beskrivs ofta i decibel dB. Står en tröskel på ex. +-10dB kommer endast signaler som är starkare än detta att påverkas av kompressorn. En signal in i kompressorn som ligger ex. på +- 15dB kommer då att passera opåverkad
Hur snabbt kompressorn skall starta sitt arbete efter att ljudet gått över thresholdnivån. Detta är en tidkontroll för hur snabbt kompressorn skall reagera på en signal som kommer över tröskeln. Med en snabb attacktid sker komprimeringen omedelbart, med en längre tid så släpps ljudets egen attack (transienter) igenom, innan själva komprimeringen sätter igång.
Hur snabbt kompressorn skall släppa upp ljudet när ljudet går under thresholdnivån. Detta är en tidkontroll för hur snabbt kompressorn skall sluta komprimera en signal när signalen sjunker under tröskelnivån. En noggrant inställd release-tid kan t.ex. få en kompressor att arbeta "i takt" med musiken. Ställs releasetiden så att den är för lång kommer kompressorn aldrig att "släppa" signalen, vilket innebär att du lika gärna kan sänka signalen med volymregeln i stället. Jag berättar mer om detta senare i texten, när vi kommer till Gain Reduction-mätaren.
Hur mycket kompressorn skall förstärka utsignalen till högtalarna efter kompressionen.(Output, Make-up gain etc. ) Detta är en kontroll som kan förstärka den komprimerade signalen, när den passerat ut ur kompressorn. Låt oss säga att kompressorn tar ner en signaltopp med 3 dB. Då kan man höja utsignalen med motsvarande värde och på så sätt göra hela signalen 3 dB starkare. Glömmer man bort att förstärka en signal efter komprimeringen kommer signalen bara ett låta svagare, vilket säkert inte var meningen. Om denna förstärkning sedan sker med signalens volymregel eller med kompressorns kontroll spelar mindre roll. Vissa kompressorer ( speciellt plug-in varianter ) har en automatisk make-up gain, vilket kan vara mycket användbart, speciellt om man vill se till att signalnivån är så hög som möjligt. Waves L-1 och kompressorn Emagics Logic Audio är två exempel på detta. GAIN Reduction mätaren: Denna mätare visar hur många dB som kompressorn trycker ner från den inkommande signalen. Den ger oss indikation på hur mycket extra förstärkning vi kan pressa ut ur signalen med Gain-kontrollen, men även ledtrådar om relationen mellan signalen, attack- och releastider och den totala komprimeringen. Ett ex. på detta är när man ställt in en, i sammanhanget lång releastid. Om GR-mätaren aldrig släcks eller visar 0 dB släpper kompressorn aldrig taget om signalen, vilket betyder att den inte arbetar optimalt. Visar mätaren att kompressionen ligger konstant på 3 dB, kan dessa 3 dB sänkas med signalens volymregel i stället. Prova att korta ner releasetiden och hör om det fungerar, eller höj tröskeln. Det är ju meningen att kompressorn skall arbeta med komprimering, inte fungera som en statisk volymkontroll. Å andra sidan, studsar GR mätaren a´la hoppjerka kan detta vara en indikation som kan vara värd att se upp med är när mätaren visar väldigt mycket kompression, upp mot 15 dB eller mer. Tag då och fundera över om detta verkligen är vad du vill ha. Det är rätt lätt att suga ur allt liv ur en inspelning, genom att överkomprimera, speciellt eftersom man ofta i början "kör på" tills komprimeringen hörs ordentligt, vilket ofta är en indikation på att man tagit i för mycket.
Justerar upp volymen till den nivå som thresholdnivån ligger på
Flera kompressorer i en som bearbetar olika frekvensband samtidigt
Styrning av kompressorn arbete till flera kanaler. Gör att man kan dämpa eller framhäva kompressoreffekten på ett specifikt instrument i mixen.
- Jamen va e´de nu då! ! tänker ni. Låt mig bara säga att detta är den absolut viktigaste kontrollen av dem alla. Om man inte jämför sina kompressionsinställningar med en okomprimerad signal mycket ofta , riskerar man att ge sig ut på en cykeltur utan slut. Blir resultatet inte bättre när du komprimerar, kan du lika gärna låta bli.
Ett delay återupprepar ljudsignalen efter en av användaren bestämd tid. Man kan säga att det är ett upprepande av det återgivna ljudet. Alltså en form av eko.
Ljudet skickas in analogt i en digital signalprocessorer där det buffras för att sedan återsändas efter en bestämd tid
Bandspelare som lopar ljudet genom användandet av flera uppspelningshuvuden
Equalizern sänker eller höjer volymen i ett bestämt frekvensområde. Den används oftast för att ta göra mixen i musiken mindre grumlig. Ett exempel är att sänka en elbas i samma frekvensomfång som en bastrumma arbetar för att dom inte skall krocka i mixen. Equalizers skiljer sig oftast i hur många frekvenser man kan arbeta med. Ända upp till 10 olika frekvenser kan förekomma. Equalizern är nog ett av de viktigaste verktygen vid mixning av musik.
Har fasta frekvensområden där användaren kan ställa in ljudstyrkan (amplituden)
( Se bild ovan) - Här kan man styra flera olika parametrar (De vanligaste ser du nedan)
Förstärker eller försvagar den inkommande ljudnivån
Växlar kanalerna
Av och på för varje enskilt band
Band Pass, Low Shelf, High Shelf, Low Pass och High Pass per band
Förstärker eller försvagar ljudnivån på utsignalen på vald frekvens
Tonomfång, vanligen mellan 16Hz till 21000Hz per band
Breddar eller minskar arbetsområdet på varje enskild frekvens
Grafiskisk rörlig bild över Frekvens och Gain
Förstärker eller försvagar ljudnivån på den kompletta utsignalen
Justerar gainen på utsignalen
En digital stapelmeter som visar om man har clip i utsignalen (Utsignalen är för stark
Hur stereokanalerna är kopplade mot varandra. Link Left + Right, Left Only, Right Only
Man kan kort säga att en Limiter är en ljudnivåvakt. Den ser alltså till att ljudnivån inte går över ett av användaren angivet värde. Den används mycket inom pop- och rockmusik för att utjämna volymen på musiken.
På en Limiter kan man oftast sätta följande parametrar
Styrkan på inkommande signal
Visar grafiskt styrkan på inkommande signal
Styrkan på utgående signal
Visar grafiskt styrkan på utgående signal
Länkar Tröskelvärdet med Ut-signalen
hur snabbt Limiterns akall reagera på de olika signalerna
Visar grafiskt hur mycket Limitern begränsar signalen
Ett reverb skapar en konstgjord efterklang av ett rum eller ett utrymme. Reverb läggs oftast på efter det att man gjort en inspelning. De reverb som är vanligast idag är digitala och bearbetar ljudsignalen med matematiska algoritmer för att skapa efterklangen.
På ett digitalt reverb kan man oftast sätta följande parametrar.
Talar om hur mycket reverbet skall vara inblandat i mixen. Återges oftast i procent (%)
Förändrar karaktären på den tidigaste delen av ljudreflektionen.
Återger ett rums volym.
Återskapar avståndet mellan lyssnaren och ljudkällan
Talar om när reverbet skall starta efter det att det mottagit ljudsignalen (oftast frågan om millisekunder)
Talar om när de tidiga reflektionerna skall tona ut
Hur länge efterklangen skall verka
Hur mycket reverbet skall förstärkas