Tonarter i dur och moll

Det finns totalt tolv toner i skalan om man räknar med alla halva tonsteg. Men, det finns totalt 24 tonarter (eller skalor) i vårt notsystem. Detta beror på att vi har 12 durtonarter (glada tonarter) samt 12 st molltonarter (ledsna tonarter). Skillnaden mellan en durtonart och en molltonart är avståndet från 1:a tonen till 3:e tonen i skalan. I en dur-tonart är avståndet en stor ters = 3 hela tonsteg och i en molltonart är avståndet mellan 1:a och 3:e tonen 2 hela tonsteg plus ett halvt tonsteg.

Exempel: Dur = Tonen C till tonen E, Moll = Tonen C till tonen Ess

Förtecken.

För att ange vilken tonart melodin skall spelas i använder vi förtecken som vi kallar för korstecken och b-tecken.
Vi använder grundtonarten C eftersom den inte har några förtecken.
Om vi går upp en tonart (5 toner uppåt = 1 kvint) till G-dur så får vi vårt första förtecken (# - korstecken). Detta för att antalet hela och halva tonsteg i skalan skall hållas i rätt ordning. Varje enskilt förtecken höjer eller sänker tonen ett halvt tonsteg.

Använder vi ett # (korstecken) så höjer vi tonen F med ett halvt steg och lägger till ändelsen iss och får tonen Fiss eftersom korstecknet placeras på notlinjen för tonen F . Tonarten är nu G-dur.

Om vi går ner en tonart (5 toner ner= 1 kvint) till F-dur så får vi vårt första förtecken (b-tecken). Vi sänker alltså tonen B med ett halvt tonsteg och lägger till ändelsen ess och får tonen Bess. Vi hamnar då i F-dur. (5 toner neråt = 1 kvint) eftersom första b-tecknet är placerat på notlinjen för tonen B vilket ger att vi här skall spela tonen Bess.

Nedan följer alla tonarter och antalet förtecken som vi kan använda. Eftersom varje durtonart har sin mollparallelltonart så blir det med automatik så att varje förtecken representerar en dur och en molltonart. Molltonarten ligger alltid placerad 1,5 tonsteg lägre än durtonarten.

Grundtonart

C-dur / A-moll har inga kors eller b-tecken.

Korstonarter

G-dur / E-moll tonart har båda tonen F höjd ett halvt tonsteg till F# (Fiss).

D-dur / B-moll har båda tonerna F och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss ) och C# (Ciss)

A-dur / Fiss-moll har tonerna F, C, och G höjda ett halvt tonsteg till, F# (Fiss) C# (Ciss) och G# (Giss)

E-dur / Ciss-moll har båda tonerna F, C, G och D höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) och D# (Diss)

B-dur / Giss-moll har båda tonerna F, C, G, D och A höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) och A# (Aiss)

 Fiss-dur / Diss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A och E höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) och E (Eiss = F i vår västerländska skala)

 Ciss-dur / Aiss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A, E och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) E (Eiss = F i vår västerländska skala) och B# (Biss = C i vår västerländska skala)

B-tonarter

 F-dur / D-moll har båda tonen B sänkt ett halvt tonsteg till Bb (Bess)

 Bess-dur / G-moll har båda tonerna F och E sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess) och Eb (Ess)

 Ess-dur / C-moll har båda tonerna B, E och A sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess) och Ab (Ass)

 Ass-dur / F-moll har båda tonerna B, E, A och D sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass) och Db (Dess)

 Dess-dur /  Bess-moll har båda tonerna B, E, A, D och G sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess) och Gb (Gess)

 Gess-dur / Ess-moll har båda tonerna B, E, A, D, G och C sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess) och Cb (Cess = B i vår västerländska skala)

 Cess-dur / Ass-moll har båda tonerna B, E, A, D, G, C och F sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess), Cb (Cess) och Fb (Fess = E i vår västerländska skala).

Molltonart eller parallelltonart

Vad menar vi då när vi säger att molltonarten är en parallelltonart och att den ligger 1,5 tonsteg lägre än dur-tonarten?
Skillnaden mellan dur och moll ligger i avståndet mellan skalans första och tredje ton. I dur är det tre hela tonsteg emellan och i moll är det 2,5 tonsteg emellan. Detta kallas för stora tersen respektive lilla tersen. Här kommer ett exempel som visar hur det fungerar.

Här kan du höra skillnaden på stor och liten ters.

Vi lyssnar på skalan i C-dur. Inga förtecken. Skalan låter glad.

Vi flyttar ner skalan 1,5 tonsteg och får parallelltonarten a-moll. Avståndet mellan första tonen A och tredje tonen C är ett halvt tonsteg lägre än motsvarande avstånd i C-dur skala (C till E). Lyssna på skalan. Inga förtecken. Skalan låter ledsen.

Utöver de tonarter som vi har i vår västerländska musik så finns bl a. Jonisk tonart, Dorisk tonart, Frygisk tonart, Lydisk tonart, Mixolydisk tonart, Eolisk tonart, Lokrisk tonart m.fl. Läs mer om dessa tonarter här

Nu är det lättare att förstå varför vi kallar det parallelltonarter och varför dur låter glatt och moll låter ledset.