Musiker, Visor. Allt om alla utövare inom visor och viskonst

Läs mer om din favoritartist, favoritband eller kompositör

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ä

H

Hagerman Helge

Vissångaren Helge Hagerman föddes 1910 i Stockholm och blev 85 år gammal.
Som vissångare breddade han sina vyer genom att sjunga visor i svenskbygderna i USA. Men under sin livstid var han även verksam som producent, skådespelare och kompositör.

Hammarlund Jan

Jan Hammarlund föddes i Täby, Stockholm, 1951. Han har sedan dess varit verksam inom den progressiva musikrörelsen och senare även som vissångare. En av hans mer kända musikaliska verk torde vara 'Jag vill leva i Europa'. 1976 samarbetade han med Lena Ekman och Turid. Resultatet blev LP:n 'Igår, idag imorgon'.
Teater och opera är andra områden han provat på. Dessutom har han setts som en frontfigur för gayrörelsen under slutet av 1970-talet.
Som vissångare har han gjort en hel del. På skivan 'Alby-bilbao' från 2000 finns det både eget material såväl som tonsättningar av Karin Boye. Senaste albumet (2009) var 'Röda linjen', det släpptes 2007 och innehåller enbart egna sånger.

Hellquist Anders

Kuplett- och vissångaren Anders Hellquist turnerade runt i Sverige en bit in på 1900-talet (1910-1930). Efter 1930-talet blev han direktör för Folkets Park i Malmö. Skåne var även platsen där han föddes 1883, Smedstorp för att vara exakt. Anders Hellquist sysslade dessutom med skådespeleri. Du kan exempelvis se honom i'De röda hästarna' från 1954.

Hellström Håkan

Göteborgaren Håkan Hellström tog Sverige med storm när han släppte albumet och tillika låten med samma namn: 'Känn ingen sorg för mig Göteborg'.
Håkan Hellström föddes den 2e april 1974. Musikkarriären började i och med bandet Broder Daniel, en indiepopgrupp som han spelade trummor i. 1995 valde han att lämna gruppen för två andra band, Honey is cool och Påvels.
Sommaren 2000 blev året då han slog igenom som soloartist. Därefter har han bitvis undersökt Sveriges visskatt. EP:n 'Luften bor i mina steg' innehåller tolkningar av fyra kända visor.
2007 mottog han Taubestipendiet, året innan fick han en grammis för bästa manliga artist. Tidvis har han dock blivit anklagad för att plagiera andras låtar.

Hermodson Elisabet

1973 släpptes visan 'Vad gör vi med sommaren, kamrater?'. Det var Elisabet Hermodsson som låg bakom den. Tre år senare fick hon mottaga Evert Taube-stipendiet.
Elisabet Hermodsson föddes 1927 i Göteborg. Hon har många yrken på sin meritlista. Bland annat journalist, bildkonstnär och viskompositör. Som författare och poet har hon skrivit ett flertal böcker och dikter. Bland annat 'Stenar, skärvor, skikt av jord' (1985) och 'Hemvist för mitt dubbeljag' (2004).
På 1970-talet var hon väldigt engagerad i kvinnofrågor. Hennes bakgrund kommer från både Konstfack och Dalcrozeinstitutet.

Horn Maritza

1951 föddes Maritza Horn i Bräcke kommun, Jämtland. Hon är jazz- och vissångerska och har bland annat spelat ihop med banden Splash (1974-1975) och Mynta.
En av hennes mest kända LP-skivor torde vara 'Jämmer och elände' från 1978. Det är en LP med skillingtryck. Bland singlarna hittar vi 'Lyssna till ditt hjärta' som låg på Svensktoppen 1988 i hela 19 veckor. Låten är från skivan 'Morgon i Georgia'.
I filmen Abba - the Movie från 1997 är hon med och sjunger i kören.

Höglund Kjell

Under 1960-talet drabbade visvågen hela Sverige och således även Kjell Höglund. Han var verksam som vissångare Strömsund under sin gymnasietid. När han var 28 år gammal (1973) valde ett skivbolag att ge ut hans musik, albumet fick heta 'Häxprocess'. Sveriges Radio spelade hans musik.
Bland hans mer kända verk finner du 'Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför', 'Maskinerna är våra vänner' och 'Man vänjer sig'. 1992 fick han mottaga en grammis, tio år senare fick han även Fred Åkerström-stipendiet.
Kjell Höglund föddes i Östersund den 8:e december 1945 men flyttade på äldre dagar till Västerås.

Hörberg Barbro

Barbro Hörberg hann bara spela in fyra skivor innan hon avled i cancer 1976. Skivorna heter 'Musik rätt och snett' (1970), 'Med ögon känsliga för grönt' (1973), 'Gamla älskade barn' (1974) och 'Gråt i gräset' (1975). Två år innan hon dog fick hon SKAP-stipendiat.
Hon föddes den 9:e september 1932. Under sitt liv var hon verksam som viskompositör, vissångerska och skådespelare. Innan hon började skriva egen musik översatte hon fransk musik till svenska. Hennes egna texter tenderade att handla om verkligheten och varandra.
I den svenska filmen 'Resa i natten' från 1955 spelade hon Bettan.