Till skillnad från durskalorna så delas mollskalorna in i tre olika typer. Dessa är Naturliga mollskalor, Harmoniska mollskalor och Melodiska mollskalor.
Skillnaderna i de olika typerna av mollskalor är följande.
Naturlig mollskala Har samma intervall i både stigande och fallande.
Harmonisk mollskala Höjd septima (sjunde tonen i skalan) i både stigande och fallande.
Melodisk mollskala Har höjd sext och septima i stigande och återgår till naturlig mollskala (liten sext och liten septima) i fallande.
Se längst ner på denna sida för exempel.
Här ser du tonernas namn och placering i de naturliga mollskalorna.
Först tittar vi på grundtonarten
a-moll

Sedan har vi alla mollskalor som är skrivna i korstonarter och B-tonarter
| Korstonarter | B-tonarter |
|---|---|
e-moll![]() | d-moll![]() |
b-moll![]() | g-moll![]() |
fiss-moll![]() | c-moll![]() |
ciss-moll![]() | f-moll![]() |
giss-moll![]() | bess-moll![]() |
diss-moll![]() | ess-moll![]() |
aiss-moll![]() | ass-moll![]() |
OBS: De två sista skalorna i respektive tabell används inte i dagens notskrift. Detta beror på att tonerna Eiss och Biss motsvaras av F och C respektive Fess och Cess som motsvaras av tonerna E och B.
Istället för att använda aiss-moll använder vi tonarten bess-moll och istället för att använda tonarten ass-moll använder vi tonarten giss-moll. Detta beror på att det bara är ett halvt tonsteg mellan tonerna E och F och mellan B och C. Alltså är Eiss och F och Fess och E i praktiken samma ton, precis som Biss och C respektive Cess och B.
Här kan du se exempel på de tre olika typerna av mollskalor.

















