Barbitos, även kallat barbiton
är ett forntida stränginstrument som användes i det antika Grekland. Det är en typ av lyra som var populär under den arkaiska och klassiska perioden (cirka 800-300 f.Kr.). Barbitos kännetecknas av sin långa hals och sina djupa, resonanta toner, som skiljer sig från den mer kända lyran genom sin längre kropp och strängar som ger ett lägre register.
Instrumentet spelades
ofta i symposion, sociala sammankomster där musik, poesi och diskussioner stod i centrum. Barbitos associerades särskilt med Dionysos, vinets och festens gud, vilket understryker dess roll i underhållning och festligheter. Den långa halsen och de många strängarna gav barbitos en rik ton, vilket gjorde den lämplig för att ackompanjera sång och recitation.
Barbitos är avbildat i många konstverk från antiken, inklusive vasmålningar och skulpturer, vilket vittnar om dess betydelse i grekisk kultur. Många av dessa avbildningar visar musiker, både män och kvinnor, som spelar instrumentet, ofta i samband med dans och andra festliga aktiviteter.
Instrumentets konstruktion
innebar att det hade en träkropp med strängar gjorda av tarmar eller senor, som spändes över resonanslådan och var fästa vid en tvärbalk högst upp på halsen. Strängarna plockades med fingrarna eller med ett plektrum för att skapa ljud.
Barbitos var inte bara
ett instrument för nöje utan hade också en pedagogisk roll i antikens Grekland. Det användes i musikundervisning och var en del av den allmänna bildningen för unga greker, som förväntades behärska både musik och poesi.
Trots att barbitos förlorade i popularitet med tiden och ersattes av andra instrument, lever dess arv vidare genom de många konstnärliga representationerna och litterära referenserna från antikens Grekland. Instrumentet påminner oss om den rika musikaliska tradition som blomstrade i antikens samhällen och dess betydelse för kulturellt och socialt liv.
Idag
studeras barbitos främst av musikhistoriker och arkeologer som försöker förstå dess exakta konstruktion och användning, vilket bidrar till vår kunskap om antikens musikaliska landskap.