Sitar

Sitaren är ett traditionellt indiskt stränginstrument och härstammar troligtvis från 1400-talet. Vad man säkert vet är att den första kända sitaren kommer från mitten av 1800-talet i och med Mughal-imperiets fall.

Inatrumentet har sjutton till tjugo strängar i tre uppsättningar som är indelade enligt följande.

1. 11-13st resonanssträngar som heter Taraf. Dessa strängar ljuder med övriga strängar utan att man spelar på dom.
2. 2st bordunsträngar som heter Chikari. En låg ton som ljuder oavbrutet och som är stämd i melodins grundton.
3. 4-5st fullängdssträngar som heter Sa (C), Laraj (C), Gandhar (E), Béj (F) och Pancham (G) vilka man spelar melodin på.

Banden på greppbrädan är bågformade och är placerade en bit ovanför halsen. En sitar har en eller två resonanskroppar varav den ena är själva kroppen och den andra kan vara placerad en bit upp under halsen.
Eftersom sitaren är ett relativt stort instrument brukar den som spelar sitta på golvet med sitaren placerad i knät.

Sitar är ett traditionellt stränginstrument som har sina rötter i den indiska musikkulturen. Det är ett av de mest ikoniska och välkända indiska instrumenten och används ofta inom den klassiska indiska musiken, även känd som Hindustani-musik.

En sitar har en lång hals, vanligtvis gjord av teakträ eller rosenträ, och en stor resonanslåda som kallas ”tumba”. Den har också ett antal strängar, vanligtvis runt 18 till 21 stycken, varav flera är dronsträngar som ger en konstant tonhöjd och de andra är melodi- och resonanssträngar.

Man spelar sitar genom att plocka strängarna med en tjock pennaformad speldel som heter ”mezrab”. Spelaren använder också sin vänstra hand för att trycka på strängarna och skapa olika tonhöjder och ornamentationer. Sitaren har ett omfattande register och kan spela både melodier och ackompanjemang.

Sitar är känd för sin rika och komplexa klang, och dess toner kan vara både ljusa och resonanta eller mjuka och mjälla beroende på hur instrumentet spelas. Det används ofta för att utforska olika raga (skalor) och tal (rytmer) inom den klassiska indiska musiken och kan också användas i fusionprojekt och samarbeten med musiker från andra genrer.

Sitaren har en betydande roll inom den indiska musikscenen och har också fått internationell erkännande och popularitet. Musiker som Ravi Shankar och Vilayat Khan har bidragit till att popularisera instrumentet utanför Indien genom sina framträdanden och inspelningar.

Sitaren är en viktig del av den indiska musiktraditionen och mana använder den  över hela världen. Med sin distinkta klang och kulturella betydelse förblir sitaren en symbol för den indiska musikens rikedom och mångfald.