Vad är musikteori?
Tonerna och benämningen musikteori är i egentlig mening läran om musikens uppbyggnad och hur vi människor upplever den. För att förstå musikteorin i sin helhet måste man ta hänsyn till såväl den rent praktiska delen som den naturvetenskapliga delen. Vi beskriver på denna sida de grundläggande faktorerna och dess innebörd för musikteorin. Vid behov av fördjupningar länkar vi till andra sidor här på Globalmusix.
Ljud
Vi bygger vår musik med hjälp av det som vi kallar toner. En ton är ett ljud som vårt öra kan uppfatta och som har samma grundfrekvens hela tiden den ljuder. En ton består av flera deltoner (sinustoner). Lägsta deltonen är grundtonen. Medsvängande toner benämns övertoner. Grundtonen ger oss tonhöjden och övertonerna ger oss klangfärgen.
Tonens ingående komponenter
1. Ljud
Man kan enkelt säga att ljud är förtunningar och förtätningar av luft.Luften breder ut sig som ljudvågor där förtätningarna är vågtopparna och förtunningarna är vågdalarna.
Mer om ljud hittar du HÄR.
2. Frekvens
Frekvensen är det antal svängningar som ljudet gör per sekund. Ju fler svängningar per sekund desto ljusare ton. Hertz (Hz) = frekvens .
3. Ljudstyrka
Är avståndet mellan vågtopparna och vågdalarna i en svängning och benämns amplitud. Enheten för amplitud är decibel och förkortas dB.
Sinuston
En sinuston har inga övertoner utan består enbart av en ljudande frekvens. Sinustonen består således enbart av grundtonen och inga deltoner. En Sinuston skapar man med hjälp av en tongenerator och består av egenskaperna våglängd, amplitud och fas.
Tonhöjd
Tonhöjden är bestämd av grundtonens frekvens. Alltså antalet svängningar/sekund varmed grundtonen svänger.
Klangfärg
Klangfärgen eller en tons timbre kan vara olika för en och samma ton trots att det är samma frekvens (tonhöjd). Om klangen eller soundet hos olika toner skiljer sig trots att de har samma frekvens och ljudstyrka har de alltså olika klangfärg. Det beror på att en ton egentligen består av en massa deltoner (grundton + övertoner) vilka i sig kan ha olika ljudstyrka vid olika frekvenser.
Ta en fiol och en gitarr t ex. vilka slår an samma ton. Dessa toner låter olika trots att det är samma frekvens och amplitud på tonen. Vi säger då att tonens färg skiljer sig beroende på instrument.
I tal eller sång gäller samma sak. Här är det huvudets håligheter som ger resonans åt tonen och skapar dess klangfärg i kombination med intonationen (vårt sätt att tala).
Överton
Varje ton i sång eller vid spel på ett instrument består av grundtonen samt medklingande övertoner. Vi kallar grundton och övertoner med ett gemensamt namn för deltoner. Den lägsta tonen är då grundtonen och övriga toner är övertoner. Varje ton har sin bestämda frekvens och alla deltonerna klingar med olika styrka beroende på instrument eller röst.
Om vi utgår från grundtonen ettstrukna A så består den av följande deltoner.
1. Grundtonen A (första deltonen) = 440Hz (hertz=svängningar per sekund). Dettaa är grundfrekvensen.
2. Första övertonen (andra deltonen) = 880Hz (tvåstrukna A= en oktav högre). Alltså två gånger första deltonens antal svängningar per sekund.
3. Andra övertonen (tredje deltonen) = 1320Hz (trestrukna E= en oktav + en kvint högre).
4. Tredje övertonen ( fjärde deltonen) = 1760Hz (trestrukna A= två oktaver över grundtonen).
5. Och så vidare.
Det mänskliga örat har en hörbarhet mellan 20 till 20.000 Hertz vilket medför att det blir många medklingande övertoner.
Tonansats
Tonansatsen är det som sker innan tonen börjar ljuda. Alltså tiden mellan viloläge och de regelbundna svängningarna.
Formant
Koncentration av ljudenergi runt vissa frekvenser i en tons övertoner heter formant. Den är påverkad av tonansats och instrumentets utformning. För rösten av munhåla, luftstrupe, lungor, näshåla och käkbenets placering samt utformning.
Nedteckning av musik
Som kompositör är det viktigt att veta hur olika instrument och vår röst klingar för att musiken skall harmonisera. Alla instrument klingar olika. Det är tom så att likadana instrument kan klinga olika beroende på vem som spelar, materialet i instrumentet och var i orkestern personen sitter placerad.
Kompositören eller låtskrivaren använder notsystemet för att tala om hur han eller hon vill att musiken skall låta och med vilka instrument som musiken skall spelas.
Toner i notsystemet.
När vi vill skriva ner vår musik för att andra skall kunna spela den så använder vi noter. Vi placerar in noterna i ett notsystem där varje not i notsystemet har sin egen frekvens (tonhöjd) och varje ton/not har sitt eget namn.
En enskild ton har alltså sitt bestämda läge i notsystemet. I västerländsk musik används tolv toner varav sju toner kallas stamtoner. Dessa motsvaras av alla vita tangenter på ett piano. De övriga fem tonerna motsvaras av alla svarta tangenter på pianot och kallas för härledda toner. Alla tolv placeras in i notsystemet i stigande ordning och kallas gemensamt för en skala.
Normalt utgår vi från tonen C. Men, om vi skulle utgå från tonen A istället så skulle tonerna i stigande ordning motsvara alfabetets sju första bokstäver A till G.
Tonen B benämns också som H pga en felskrivning i notskriftens begynnelse. Inom den klassiska musiken använder man huvudsakligen beteckningen H istället för B istället för som inom populärmusiken där det är tvärtom. Vi kommer fortsättningsvis att använda B.
Skalans alla toner har sina bestämda placeringar i notsystemet. De har också sin motsvarighet i nottecken som placeras på en fast plats i notsystemet beroende på vilken tonhöjd (frekvens) tonen har.
En baston placeras i det lägre tonomfånget och en diskantton kommer att placeras i det högre tonomfånget.
Vi har sju stamtoner i vår skala C, D, E, F, G, A och B. Vi lägger in skalan i notsystemet och ser namnen upprepas.
C-dur skalan
Spela upp C-dur skala
För att lättare förstå hur det låter så kan du lyssna på exemplet nedan. Här har vi fyra hela oktaver vilka motsvarar tonomfånget i dagens musik.
Alla tonsteg i stamtonsskalan har hela tonsteg förutom steget mellan E-F och steget mellan B-C som har halva tonsteg.
Höja eller sänka tonerna 1/2 tonsteg
Utöver de toner som vi redan tittat och lyssnat på här ovan finns det ett flertal halva tonsteg. För att visa om en ton är höjd 1/2 tonsteg så använder vi korstecken #. När vi vill sänka 1/2 tonsteg så använder vi b-tecken b som vi placerar framför noten.
Spela upp A till Aiss – A till Ass
Kromatisk skala
Om vi skriver skalan med bara halva tonsteg får vi en kromatisk skala. Vid höjning av en ton lägger vi till ett ”iss” efter stamtonens namn. Det gör att ett höjt C blir till Ciss osv.
Spela upp den kromatiska skalan
Skall vi spela samma kromatiska skala baklänges får vi använda b-tecken istället. Vid sänkning av en ton lägger vi till ”ess” eller bara ”ss” efter stamtonens namn. Det gör att A blir Ass och B blir Bess osv.
Spela upp den kromatiska skalan
Musikteori – till sist
Nu vet du lite om musikteori och vad en ton är. Det är med toner som vi bygger vår musik och för att vi skall kunna förmedla den musik vi spelar till våra medmusikanter så använder vi notskrift. Vill du lära dig mer om hur musiken är uppbyggd och hur vårt notsystem fungerar så går du vidare till nästa sida som handlar om hur vi får ner vår musik i noter. Alltså det vi kallar notation.